Jag är verkligen ingen ”bar-räv”, i synnerhet inte nu för tiden. Men det fanns faktiskt en tid när jag gärna besökte barer. Det händer naturligtvis fortfarande men då skall det helst vara lite speciellt. Eller i alla fall med lite speciellt sällskap. Men en bar kan vara trevlig även om man är själv, bara sitta ett tag och titta på och slölyssna till andra.

Jag har alltid föredragit lugna, vackra eller vackert belägna barer, helst med låg musik i högtalarna. Missförstå mig inte nu, jag är ett verkligen ett ”musikfreak” men jag lyssnar t.ex gärna på Triffids, Mountain Goats, Great Lake Swimmers, New Pornographers, Grizzly Bear, Rilo Kiley, Blonde Redhead, Built To Spill, Okkervil River och liknande och det spelas ändå aldrig på barerna. Inte heller får man höra fantastiska ”Tigerlily” med Nathalie Merchant som är på  i bakgrunden nu när jag skriver detta.

Nu tror ni allt att ni fick lite insikt i min musiksmak. Tji, säger jag bara. Den är så otroligt bred och så helt utan logik men samtidigt är jag ”petnoga” i min musiksmak så den låter sig inte begripas så lätt, jag begriper den inte själv. Men jag kommer att lägga ut lite musiktips på bloggen då och då och kanske kommer några av er att upptäcka en och annan ny favorit.

Samtidigt som musik kan vara så fullständigt fantastisk så kan ”fel” musik vara rent vedervärdig att behöva lyssna på. I synnerhet om man sitter på en i övrigt trevlig bar. Då är det bättre att bara höra sorlet från andra besökare, gärna uppblandat med ljudet från rasslande löv och vågskvalp.

En riktigt bra bar skall nämligen ligga utomhus. Det duger finfint med en bar i en storstad också men då skall det helst vara i någon park eller en skybar, högt upp så man bara hör stadens ljud på avstånd. En av de bästa sådana barerna är Sirocco högst upp i Lebua at State Tower i Bangkok. I synnerhet de kvällar dom har soft livemusik. Ge den baren en chans om ni är i Bangkok. Men ta med er lite mer pengar än ni brukar ha med till barer i Thailand.

Sirocco på 63:e vån. i Lebua at State Tower i Bangkok. Imponerande!

Annars föredrar jag själv nog barer som ligger vid havet. Eller vid en sjö, en flod eller annat vattendrag. Nu under sommaren finns det ju fantastiska ställen i Sverige om bara vädret håller. Räkor och vitt vin en riktigt fin sommarkväll på Smögen är ju absolut världsklass. Oftast är det mer avlägsna barer jag saknar mest, för att dom inte är lika lättillgängliga. Det kan vara en lyxig bar som Sirocco, det är faktiskt en upplevelse att stå där med en svindyr drink (med thailändska mått mätt) och se ut över staden. Men personligen känner jag mig mer hemma på mer avslappnade barer och det är väl det som är lite meningen med barer, att man skall känna sig avkopplad. Man ska helst inte behöva tänka på hur man står, sitter eller klär sig, men det gör man förstås ändå för man vet att ett besök i en bar innebär att man blir observerad på samma sätt som man observerar andra.

En konstig sak tycker jag är är att folk ofta kommer till barer när det redan har varit kolmörkt i flera timmar, även till barer som har en underbar utsikt eller ligger alldeles särskilt vackert. Vofför gör di på detta viset? Här kommer i alla fall ett litet collage av några av mina favoritbarer. Det finns så många men detta är ställen jag kom på att jag gärna skulle ha tillbringat den här kvällen på. Kommit dit en timme före solnedgången och stannat så länge det var trevligt. Hade varit trevligt om just du kunnat komma också.

Uppifrån vänster. 1; Riverside, Chiang Mai. 2; Flisvos, Naxos. 3; Moonwalk, Koh Lanta. 4; Kuredu Pool bar, Maldiverna. 5; Pebbles, Paros. 6; Flera barer i Lijiang, Kina. 7; Old Captain, Sifnos och 8; nederst t.h. party i baren på "M/S Professor Molchanov" på väg tillbaka från Antarktis, det fotot taget av Cristoph Küng

Nu tog skivan med Nathalie Merchant slut och så kom istället just Triffids, som jag nämnde tidigare, med låten ”Clown Prince” som har en fantastisk text, men det gäller för i stort sett alla deras låtar. I just denna sjunger dom bland annat:

”You feign to fall and women tug their hair
They gasp in fear as you skip across the air
Let them weep, let them burn for you
Where were they? They could have learned from you?

Little clown prince, you thief of frowns
Same dawn table every night, you knock them down

Friday night spreads out against the sky
Men and women drinking take-home pay
Fluorescent lights, a dab of powder, a splash of grease paint
The trash floats in, the scum floats out
They sweep under the bar what they can’t kick out
This land of tears, such a secret place
This land of tears, such a secret place”

David McComb var ett geni, ytterligare en som gick bort alldeles för tidigt. Men om man nu inte förstår poesi på engelska och låter datorn sätta sina chips på att automatöversätta ovanstående text ger det följande resultat:

”Du låtsas att sjunka och kvinnor bogserfartyg håret
De kippa i rädsla när du hoppar över air
Låt dem gråta, låt dem brinna för dig
Var var de när de skulle ha lärt dig?

Låt dem gråta, låt dem brinner för dig
Var var de?

Little clown prins, du tjuv av frowns
Samma gryningen bordet varje kväll, du slå dem

Fredag kväll sprider sig mot himlen
Män och kvinnor dricker ta hem betala
Fluorescerande ljus, en sandskädda av pulver, ett stänk av fett måla
Papperskorgen svävar i det skum flyter ut
De sopa under bar vad de inte kan sparka ut
Detta land av tårar, ett hemligt rum i delstaten tårar,
Till exempel ett hemligt rum”

”Du låtsas sjunka och kvinnor bogserfartyg håret” och ”Papperskorgen svävar i det skum flyter ut”  eller ”En sandskädda av pulver” Jo jag tackar jag. Och när vi nu ändå är inne på ämnet clowner. Tänk på följande: