Ålkråkan i Vinterviken

(Inlägget uppdaterat)

Rätt man på rätt plats brukar det ju sägas, men det sägs så mycket. Rätt djur på rätt plats är det inte lika ofta man hör. Skarven är en stor sjöfågel som många inte vill ha. Inte på någon plats alls. De som försörjer sig på fiskeri tycker att skarven tar ”deras” fisk och många skärgårdsbor klagar på att när en skarvkoloni ”tar över” en plats så äter dom upp fisken i havet och lämnar sitt starkt ammoniakhaltiga bajs över allt och tar kål på vegetationen.

Dessa ”skarv-öar” återhämtar sig dock snabbt och då med helt fantastisk växtkraft när skarven flyttat. Men trots det är väl skarvarna aldrig rätt djur på rätt plats enligt människans sätt att se på det. Hur stor skada respektive nytta dessa fåglar gör råder det delade åsikter om, men att den inte gör större skada i naturen än en parkeringsplats eller en stugby full av turister och att skarvens fiskemetoder inte på långa vägar skadar Östersjön lika mycket som vissa av människans fiskemetoder är det svårt att argumentera emot.

Storskarv

Storskarv

Igår såg jag en ensam skarv sittandes vid kanten av en gångväg i Vinterviken. Vinterviken är visserligen ett grönområde nära Mälaren men det är mitt i en storstad och  jag undrar om inte skarven själv tyckte den var på fel plats den här gången. Den satt där, helt orädd och försökte sova med huvudet mellan vingarna och verkade mest tycka det var lite halvjobbigt att det var så mycket folk och hundar just där den hade tänkt ta en eftermiddagslur.

Vinterviken

Vinterviken

Jag vet inte särskilt mycket om fåglar och googlade en hel del innan jag skrev det här, men jag begriper att det var något som inte var rätt med skarven i Vinterviken. Det var en ungfågel, även om den var i stort sett fullvuxen och så vitt jag kunde bedöma hade den inga yttre skador. Den kunde gå lite på sina stora svarta simfötter men verkade mest trött och uppgiven. Jag såg den aldrig använda vingarna så dom kan ju varit skadade på något sätt. Men min gissning är att den, trots att den var så stor, var lite för ung för att klara sig själv eller att den flugit vilse på något sätt. Men alltså, jag vet inte mycket om fåglar. Det fanns folk i närheten som ringde viltjourer och allt möjligt så jag hoppas den klarar sig.

Jag vet inte om jag sett skarvar i Sverige förut. Absolut inte på så nära håll. Men jag har sett skarvar i Antarktis, visserligen inte Storskarv men den antarktiska varianten som är svart och vit och har blå ögon. Nej inte pingviner, jag kan se skillnad på dom. Den antarktiska skarven kallas på engelska för ”Blue-eyed Shag” och det är ju ett namn med med betydligt sexigare klang än ”ålkråka” som används på skarvar i Sverige.

Blue-eyed Shag på ett litet isberg utanför Jougla Point i Antarktis

Sedan har jag faktiskt sett hur man i Kina på traditionellt men djurplågande sätt använder skarvar att fiska med. Jag har inte varit i Guangxi-provinsen där skarvfisket är mest känt, men jag bodde ett tag i staden Dali i provinsen Yunnan och på sjön Erhai vid Dali förekommer det fortfarande fiske med skarvar. Idag anses det som ett riktigt dåligt och krångligt sätt att fiska på jämfört med moderna metoder och dessutom har man tack och lov från myndigheternas sida börjat stoppa den här verksamheten.Fiske med skarvar går till så att man knyter ett snöre med en viss diameter runt skarvarnas hals så att skarven bara kan svälja mindre fiskar. När den får en för stor fisk kan den inte svälja och riskerar att kvävas om den inte får hjälp att ta bort fisken. Skarven återvänder då till sin skötare som tar ut den fastnade fisken och lägger i sin egen korg. Det är verkligen inget snällt sätt att fiska på. Det är ju en gammal fiskemetod, men det finns så mycket hemskheter i modern fisketeknik också. Så inte är det bara för att skarvfisket är uråldrigt som det är ”onaturligt” och plågsamt.

Fiske med skarv i sjön Erhai i Yunnan, Kina

Fiske med skarv i sjön Erhai i Yunnan, Kina

Jag tyckte det var väldigt fascinerande att se skarven i Vinterviken och skulle aldrig kunna tänka mig att skada en så vacker fågel. Sen får den ha hur frätande bajs som helst. Nu kommer dessutom nya rön som visar att skarvkolonier i skärgården gör betydligt mindre skada på naturen än vårt eget semesterboende därute (DN DN) och hatet till dessa fåglar får ibland makabra konsekvenser (SvD DN)

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Ålkråkan i Vinterviken

  1. ballonsaft skriver:

    Ibland får jag verkligen ont i magen av att tänka på hur vi människor behandlar djur.
    För ett par veckor sedan var jag och Jonas på fjärilshuset i Hagaparken. På marken i fjärilshuset springer det kinesiska dvärgvaktlar – små, ursöta pippisar. Just denna dagen hade en av mamma-pippisarna bestämt att ta en promenad bland besökarna med sina två små pytte-pyttesmå ungar. En barnbesökare i typ 10-årsåldern blev alldeles till sig av att se de pytte-pyttesmå ungarna och grabbade helt enkelt tag i en av dem. Han lyfte upp ungen och höll den i sin öppna handflata. Ungen fick förstås panik och började hoppa runt och – ramlade ner på marken. Splat. Död. Mamman till 10-åringen stod bredvid, och hennes enda kommentar till detta var: ”Oj då!” Jag fick verkligen sätta mej på händerna för att inte strypa ungen och hans morsa. Den här synen förföljde och plågade mej i flera dagar.
    Nu finns det ju förstås betydligt mer organiserat och värre djurplågeri än just detta exempel (som skarvfisket, t ex) men jag kom att tänka på det i fågelsammanhanget.

    • Mika K skriver:

      Jag har samma erfarenheter av barn på fågel- och fjärilshuset.

      Ungar som springer runt och trampar ihjäl fåglar, och en gång såg jag en som mosade ögonen på en fågelunge med en liten sten. Pappan brydde såg inte och såg inte ens ut att skämmas när de kasserade fågelungen och gick vidare. ”Trevliga rökare” som fimpar i dammar utanför.

      Barn är gräsliga mot djur om de har föräldrar som inte respekterar djur, och jag vet inte vad som är lösningen… Övervakning och åtal för djurplågeri? Skyltar och information som säger att man inte får plocka upp djur eller springa runt, att man ska ha koll på sina barn? Vet inte om sånt hjälper, folk är idioter =(

  2. Sigrid skriver:

    Vilket fint blogginlägg! Jag har precis skrivit en essä om storskarven och tvingats plöja igenom metervis av hatiskt material i debatten, så detta inlägg var ett välkommet avbrott med fint budskap. Tack!

    • peterlarson skriver:

      Hej Sigrid och tack för din kommentar till mitt (nu gamla) blogginlägg om skarven. Vi lever i en värld med många olika insikter och många olika utkomster och jag kan verkligen förstå att det som för några av oss kan uppfattas på ett vis och därför genererar en viss syn på såväl företeelser som annat. Men nog är det lit överdrivet att näst intill förbanna och nästan hata en fågel bara för att den gör det som naturligt för den. I synnerhet när det ofta är orättvist och ibland helt felaktigt och inte minst när det grundar sig på bristande kunskap och förståelse för de komplexa sammanhang som uppstår när vi, enkla existenser, skall samsas om samma planet och ibland till och med om samma skärgård.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s