Jag får liksom ingen ordning….

“I had nothing to offer anybody except my own confusion” skrev Jack Kerouac i sin bok On the Road”. Så känns det ibland. Som om det enda som garanterat finns där hela tiden är frågorna. ”Vad-är-egentligen-meningen-frågorna”. Det är inte alltid lätt att hitta ett hållbart svar på: ”Var är just min plats i livspusslet? Ett svar som är nog.

Jaha? Är det här jag skall vara?

Jaha? Är det här jag skall vara?

Det är lördag och det är en riktigt fin augustilördag så varför röra runt i den där grytan? På lördagar ska man ju inte oroa sig utan roa sig och lägga alla sina otvättade existensiella funderingar längst ner i tvättkorgen. Istället kan man ju konsultera bloggvärlden för att få inspiration och låna lite av t.ex. video-bloggaren ”Amandavardets” tips på en riktig myskväll. Det är inte roligt, utan bara otroligt tragiskt att många unga kvinnors förebilder får dom att vilja bli så här. Kan inte några av de unga killarna hjälpa till här? Önska sig andra typer av tjejer än ”bimbolinorna”. Nähä, det kunde ni inte. Eller….?

Nej Stockholm, jag tror det är dags att vi gör slut. Det är som att vi inte passar ihop längre, du och jag. Det är inte du, det är jag och du hittar snart någon annan som är mycket bättre än jag och som du kan utvecklas tillsammans med.  Jag har ändå alltid varit så jävla dålig på att sträcka på halsen och bära det där storstadsleendet på rätt sätt. Det är som om det syns utanpå, som om jag var utklädd till någon eller något som inte alls passar in.

Jag fixar inte den rätta looken utan ser bara utklädd ut.

Jag fixar inte den rätta city-looken, jag känner mig bara fel och utklädd.

Det är något som inte stämmer när jag trivs bättre i Antarktis, där ingen människa egentligen kan leva en längre tid, än jag trivs i Stockholm. Nu har jag verkligen inga planer på att flytta dit ner. Det är alldeles för kallt och det är alldeles för mörkt största delen av året. Nej det räcker bra med att få komma dit någon eller några månader varje antarktisk sommar. Men det är dags för mig att  leva närmare den natur jag alltid säger att jag uppskattar så mycket mer än storstads-blippet och city-kaoset.

Jag vill helt enkelt bo i skogen. Eller i alla fall närmare naturen och längre från alla stora, dumma folksamlingar. Men det ska ta mig fan finnas supersnabbt bredband, annars går det ju inte. Det fattar ni väl.

Trådlöst men inte trädlöst

Trådlöst men inte trädlöst

Det är ju det här med arbetsmarknaden då förstås. Det vimlar ju verkligen inte av arbetsplatser som har behov av mina specifika kunskaper, färdigheter och erfarenheter och där ute i spenaten är det naturligtvis helt omöjligt. Men jag får hitta ett sätt. Jag behöver ju inte flytta så långt. Bara tillräckligt långt för att rädda det lilla som finns kvar av mitt förnuft. Jag får ingen ordning på det här annars. ”Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd” som Lars Winnerbäck sjunger på nya låten ”Jag får liksom ingen ordning”.

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Jag får liksom ingen ordning….

  1. ballonsaft skriver:

    Jag håller med du. Stan är inte en plats för mej längre. En liten stuga på landet med skogstrollen som närmsta grannar känns som ett drömläge. Och som sagt, bredbandet är ju ett måste. Liksom Lars Winterdäck.

  2. Jag kan hitta charm både i stan och i skogen, men en storstad är absolut inget för mig. Bäst trivs jag i mellanstora städer.

    Vad är det du jobbar med?

  3. ballonsaft skriver:

    Nu kollade jag faktiskt länken till Amandavardet. Jag undrar verkligen om dom här tjejerna inser att deras videobloggar kommer att cirkulera i cyberrymden även sedan de blivit vuxna, skaffat jobb, livsparter, barn, barnbarn etc, i evigheters evighet amen. Om jag fick ge ett enda råd till alla bloggande tonåringar, så vore det: Publicera inget som du inte skulle vilja se din mamma eller mormor göra/säga/skriva på nätet.

    • peterlarson skriver:

      Hon är så ung stackar’n och kan inte greppa vidden av att det hon säger i sitt badrum, inför sin lilla videokamera och sen lägger ut kan sabotera hennes liv för all framtid.

      Jag är mest upprörd över hennes förebilder och att det idag 2009 finns en massa unga tjejer som tror att det är så här man skall vara för att bli uppskattad som tjej. Världen är ju full av fantastiska kvinnor inom alla områden man kan se upp till.

      Sen har vi väl nästan alla stått framför spegeln själva någon gång och låtsas att vi var någon av våra idoler och det är nog bara tur att vi inte kunde lägga ut våra egna spektakel på video-bloggar.

  4. Wow, vilket häftigt liv!

    Jo, jag har lagt till dig på bloglovin, så att jag inte ska tappa bort dig. Din blogg är synnerligen läsvärd!

  5. Egoinas mamma skriver:

    Gillar vad jag leser, gillar hur du skriver och gillar din underliggande humor som man skymtar i texten och ser än mer tydligt i val av bilder! 😀

  6. Egoinas mamma skriver:

    Sv: Trevligt att du känner. Nu är inte jag själv någon stor-bloggare precis, men min dotter är relativt stor och i det här fallet är hon prästen och sen droppar det lite på mig… 😀 Sen återkommer väl inte besökare om de inte gillar vad de ser, så de läsarna jag har som kommer tillbaka räknar jag som att jag förtjänar.

    Det är jättesvårt att nå ut och få folk att upptäcka ens egen blogg. Det enda sättet jag vet (om inte en annan uppmärksammar en med länk etc) är att ”blogghora”. Man lämnar kommentarer lite här och där och sen kommer förhoppningsvis de och eventuellt andra som har sett kommentaren på återbesök. Jag personligen återkommer till din blogg av två orsaker, jag gillar vad jag läser och jag gillar dina kommentarer i min blogg. Bättre kan det ju knappast bli!! Ha en underbar söndag!!

  7. Linda skriver:

    Vad jobbar du med? (om man får fråga)
    Förstår hur du resonerar, även om jag inte vill bo i skogen. Men på landet med en massa djur vilket jag också gör sedan 3månader.
    Man får pendla till jobb och jobba en del när man kommer hem. Men trivs man så känns det inte som man dubbel jobbar.
    Du kanske också kan pendla.

  8. Broder Anders skriver:

    Ännu en vettig tanke.

    Förstå mig rätt; din blogg innehåller mängder av
    tänkvärda och kloka funderingar.
    Men se opp!
    ”Pretentiös-fällan” är aldrig långt borta.
    Och om du inte är uppmärksam kan du plötsligt bli Kaj Pollak 2.0

    Och tro mig Peter, då är du så jävla rökt att inte
    ens den utmärkta publikationen ”En Ding Ding Värld”,
    (Den döptes sedemera om till Aftonbladet),vill ha med dig att göra.

    Fast å den andra sidan; vem bryr sig?

    Så gör då slag i saken! Tag ditt pick och pack och
    kom hit till framsidan av Sverige!

    Jag hjälper dig gärna att hitta en liten stuga med
    bredband och katt eller vad du nu har för önskemål.

    Och om en figur som jag, med världens mest udda specialkompetens, lyckas hitta ett arbete till sist, så kommer det säkert att ordna sig även för dig. Absolut!

    Här finns dessutom ganska gott om pingviver.
    Ca 500 m från min arbetsplats hänger det ett gäng Spheniscus humboldti (Humboltpingviner), som mer än gärna uppgraderar mig om det senaste som hänt inom media- och bloggvärlden.
    Pingvinerna har stenkoll på vad som gäller.

    Och de säger: Lägg ner Ståckholm!
    Lämna de skitnödiga pseudokändisarna och dra till
    skogen/spenaten/landet och börja på ett nytt varv
    av ditt liv.
    Det andra, och bästa varvet.

    Så säger alltså pingvinerna.

    Och vem är jag att ifrågasätta killar som, utan att tveka, kastar sig med dödsförakt i 0° vatten för att
    äta rå och levande sill?

    Kom hit så löser det sig!

    Ps:
    Jag bär ju själv ofta en såväl elegant som styv (grafitgrå)flanellstrut under mina många möten med ledningsgruppen för Västra Götalandsregionen.
    Och blir sällan tagen på allvar.

    Kanske att du har en poäng där beträffande dumstrut:

    Trångsynta människor kan möjligen associera en hög och kon-formad huvudbonad till en så kallad Dumstrut.
    Det har bara aldrig fallit mig in tidigare.

    Vid nästa styrelsemöte skall jag istället bära Fez!
    (En Persisk huvudbonad) Röd med svart tofs och mer diskret.

    Man kunde kanske även prova att bära kläder på resten av kroppen tillsammans med flanellstruten.
    Det skulle kanske få några att sluta stirra.

    Ds.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s