Det är för mycket inre oväsen

Jag vet inte hur ni har det, men vissa dagar är det precis som att man går omkring och har Tokyos tunnelbanesystem inne i huvudet. Miljontals små figurer springer härs och tvärs och pratar ett för mig fullständigt obegripligt språk. Tåg avgår och ankommer och jag har liksom ingen aning om var dom kommer ifrån eller vart dom är på väg. Det här skulle kunna vara en något förenklad bild av själva känslan:

tok

Min situation just för ögonblicket är varken särskilt stressad, särskilt krävande eller ovanligt påfrestande. Så det finns inget att skylla på där. Jag vet att jag har vuxit ifrån min ungdoms fascination för staden, nu blir jag irriterad på den. Förresten det är fullt möjligt att det är staden har vuxit ifrån mig. Men det är inte bara staden.

Det känns ibland som det skulle vara skönt med någon som pekade, i den ena eller andra riktningen och på ett övertygande sätt motiverade varför jag skall gå just dit. Det är det senare som är problemet. Det är många som pekar både hit och dit och upp och ner och fram och tillbaka, samtidigt som dom skanderar: ”dit ska du gå”, ”så skall du göra”, ”det är den rätta vägen”. Varför då?

Om man lyckas få dessa ”vägvisare” att stanna upp i tillräckligt många sekunder för att försöka motivera sig, så har dom sällan några direkt övertygande argument. Det är oftast saker som: ”det är mest lönsamt”, ”dom flesta andra tycker det är bäst” eller ”så brukar man ju göra” m.m. Inte direkt övertygande.

Tack för upplysningen

Tack för upplysningen

Men hör ni, det är inte riktigt läge att gå in på det här just nu tror jag. Det är lite för många avgångar och ankomster där uppe i ”terminalen” just nu, så jag får blogga lite med mer substans och sans och vett i morgon istället. Jag tror jag skall göra mig en kopp dyrt, grönt te, sätta på Hans Zimmers musik till soundtracket till ”Den siste samurajen” och mentalt förflytta mig till ”Den Jade-Gröna Vårens Park” där finns nämligen ”Paviljongen för Månens Omfamning” och man ser ”Jade-Drakens Snöhöljda berg” i bakgrunden. Bara namnen får mig att tagga ner ett par rejäla snäpp. Parken finns i Lijiang i Kina och är så vacker och rofylld att man blir alldeles len inombords av att bara vistas där.

Parken, paviljongen och berget.

Parken, paviljongen och berget.

Men innan jag försvinner in helt i detta te-drickande och flyter bort i denna kinesiska fantasivärld så skall jag ställa två frågor till er bloggläsare. När jag ser nedanstående bild så får jag en väldigt speciell känsla djupt där inne i bröstet. Mina två frågor är följande: Är detta moderskänslor?  Och följdfrågan blir då: Är jag i själva verket en mor och dessutom till en känguru?

Varför blir jag en mjukis av denna bild?

Varför blir jag en mjukis av denna bild?

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Det är för mycket inre oväsen

  1. ballonsaft skriver:

    Men gud så söt!!! Ja, kanske moderskärlek, eller bara kärlek! Kan man känna annat när man ser den bilden?
    Hoppas du får nån ordning på kaoset i pallet – grönt te och lugn musik låter som en bra plan.

  2. Alexandra skriver:

    Åh fy fan! En naken minihäst med klor? Väcker knappast några moderskänslor hos mig. Urk.

  3. Gud, vad söt liten en! Men varför skulle det vara moderskärlek, är inte faderskärlek lika stark och mer aktuell? Jag får moderskänslor för Bamse-valparna, även om jag inte är deras mamma. Helst skulle jag vilja ha med alla hem (det vore ju lajbans med fem stycken hundrakiloshundar hemma sen, menar jag).

    Haha!

  4. Bonita skriver:

    behöver man ens kalla de moders- eller faderskärlek är det inte bara beskyddarinstinkt rätt upp och ner?

  5. evi skriver:

    men fy, det ser ju ut som en hast!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s