Annan kultur

När jag var barn läste jag en bok av Gösta Knutsson, han som också skrivit böckerna om ”Pelle Svanslös”, men den här boken handlade om ”Nalle Lufs” som hamnar i människornas värld och som av sin björn-mamma fått höra att människor har en helt annan ”kultur” än björnar. ”Nalle Lufs” tror vid sitt första möte med människan att det är näsan som är det som är ”kultur” eftersom den är annorlunda än björnarnas motsvarighet.

88730579_1

Jag har levt bland människorna längre än ”Nalle Lufs” och är inte en sagofigur (så vitt jag vet) men jag har inte superkoll på ordet ”kultur” heller. I synnerhet inte vad människor lägger in för betydelse i ordet. Det talas om fin-kultur, sub-kultur, kultur-krockar, mat-kultur, kropps-kultur, bakterie-kultur, kultur-departement, människor från andra kulturer och jag vet inte vad.

Det är ett luddigt begrepp och även om jag själv när jag hör ordet i första hand associerar till film, musik, böcker så kommer jag efter ett tag också att tänka på annorlunda kulturer jag fått möta och uppleva, både utomlands och här i Sverige och jag inser att ”kultur” egentligen är alldeles för stort och viktigt för att kontrollen över det, med förtröstan, kan läggas på Kulturdepartementet och dess Kulturminister. Här är några av de saker jag kommer på som är kultur:

kultur

Kultur, i princip allt som ger livet värde. Utom pengar då förstås  😉

Det här är kanske det finaste vi människor har gemensamt, om vi lägger till kärlek och naturen. Detta skall vi bry oss om och vårda ömt och låta växa och utvecklas. Nu höjs det ibland röster både här och där (och det är minsann inte första gången i historien) att vi skall ”försvara vår kultur” mot vad som ibland kallas ”kultur-krockar” eller ”kultur-chocker” och annat som ju låter direkt olycksbådande.

Det där är ju naturligtvis bara trams och man kan ju undra vad en sådan där ”kulturkrock” egentligen är. Är det när vi gärna går till en thailändsk restaurang i Sverige men samtidigt blir glada när vi hittar en McDonalds i Thailand? Är det när vi köper sydafrikanskt vin till kräftskivan eller är det när vi gärna äter rotmos och tittar på spansk fotboll på TV?

Att man inte kan blanda kulturer är ett nästan oansenligt dumt påstående. Det görs ju överallt och det fungerar alldeles utmärkt. Inte alltid, men det beror ju bara på människorna och inte på att kulturerna inte kan fungera tillsammans.

mix

I staden där jag bor finns det många som hellre vill lyssna på opera än på rock, någon vill äta fläskkorv och någon annan Pad Thai, någon vill se en thriller och någon en komedi. Det går alldeles utmärkt att bo i samma stad ändå och så länge det är frivilligt och inte inkräktar eller hindrar andra från att känna sig bekväma så vad spelar det för roll.

Uppdelningen mellan ”invandrare”och ”infödingar” är ju alltid på tapeten och den mellan kvinnor och män också. Men det finns undergrupper som inte heller sägs fungera tillsammans. Åldersskillnader, olika musiksmak, kroppskonstruktion, kläder, favoritlag m.m. det är egentligen också kulturskillnader alltihop. Det är ju bara en fråga om tolerans och hänsyn. Man ska absolut få äta surströmming om man vill, men man ska inte göra det på balkongen i ett hyreshus. Tolerans-hänsyn.

klädkod

”Varför har du så konstiga kläder?”

Jag blir så trött på alla som hävdar att det ena eller andra sättet att klä sig, den ena eller den andra älsklingsrätten, den ena eller andra boken, musiken, filmen borde man inte få läsa, höra på, eller se. Nu är det verkligen inte bara vi ”svenskar” eller vi som bor och lever i ”väst” som är intoleranta. Världen är full av inskränkta människor och ”kulturer” där man hävdar att man inte skall ”blanda” kulturer eller ”blanda in” inslag från andra kulturer och många är mycket mer intoleranta än vi. Men jag råkar ju bo här i Sverige nu så det är intoleransen här som stör mig mest.

Det blir inte så gott om man har alla kryddor i samma maträtt, men dom ska få stå i samma kryddhylla i alla fall. Min personliga ”kultur” är en blandning av svenskt och utländskt, både när det gäller mat, musik, litteratur, film och allt annat. Men jag kan ibland också ha svårt att förstå hur någon kan tycka om viss musik, vissa tv-program och vissa böcker. Eller att någon kan ägna sig åt den eller den sysselsättningen. Förståelse-tolerans är inte lätt. Men det är rätt och det skall försvaras och inte förvaras på något museum.

muse

Tolerans ska finnas överallt. Inte bara på museum

Jag avslutar det här, lite tunga inlägget, om det fina med att blanda kultur, med ett videoklipp. Det är ett bildspel med den amerikanske konstnären ”Edward Hopper”‘s konstverk (jag tycker om hans måleri) till musik av det skotska bandet ”The Blue Nile”. Det är ju också ett sätt att blanda kultur.

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Annan kultur

  1. Ulrika skriver:

    Kan det vara så att kultur helt enkelt är det som berikar livet, med det där lilla extra?
    En slags individuell guldkant som innebär olika saker för olika människor? Konst, litteratur, film, sport och övriga intressen sammanvävt med traditioner, värderingar och ursprung och annat som är viktigt för oss. Kanske kan det vara så.
    Eller?

  2. ballonsaft skriver:

    Oj, jag kan inte komma med nån smart kommentar till detta inlägg – min hjärna är alldeles för mosig för att ens orka tänka. Men Nalle Lufs var roligt att träffa igen :). Mormor lästa ofta Nalle Lufs för mej när jag var liten. Tänk om man finge vara liten igen! Eller, kanske inte. Då måste man ju gå igenom tonåren igen. Det slipper jag nog gärna…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s