(inlägget uppdaterat)
Trogna läsare har nog redan upptäckt att inläggen här sällan är ”dagsaktuella”. Det betyder å ena sidan att man sällan hittar några ”nyheter” här, men det betyder också att man gott kan läsa gamla blogg-inlägg och få ut lika mycket (eller lite) av dessa som av de senaste. Det är kallare här just nu än det varit i november på decennier (SvD svt) så idag blir det värre än någonsin ur ”nyhetssynpunkt” nämligen ett inlägg om värme.
Det är ingen särskilt väl bevarad hemlighet att jag avskyr kyla. I alla former. Jag ser t.o.m. fram emot att få resa till Antarktis i mars, där det kommer att vara betydligt behagligare temperaturer än i Sverige just nu. Den antarktiska sommaren blir aldrig så kall som vi har det nu.
Bilden här under är från min förra resa till Antarktis och från ”Deception Island” där en underjordisk vulkan visserligen höjer vattnets temperatur några grader. Men det är lik förbannat Antarktis och två vilda kvinnor som inte tvekade en sekund att ta sig ett dopp. Själv skulle jag naturligtvis också ha badat om jag inte hade haft en massa viktiga saker att pyssla med just då……inte!
Rent ”tekniskt” när man talar om värme och överföring av värme så brukar man tala dels om ”konduktion”, vilket i princip innebär att man blir varm genom att ha närkontakt med något som är varmt. T.ex. luta sig mot ett varmt element eller en varm människa.
”Konvektion”, som, väldigt klumpigt beskrivet, betyder att värme ”rör sig”. Värmen stiger exempelvis uppåt i ett kallt rum. Andra exempel på konvektion är hur mycket snabbare vi kyls av om vinden blåser bort det värmande skikt vi skapar runt oss.
Eller tvärt om, om man äter en glass när det är varmt, så smälter den mycket fortare om man rör glassen än om man håller den stilla, eftersom det kalla skikt som bildats runt glassen försvinner när man rör på den och ny varm luft runt glassen måste kylas av igen, blah, blah, blah……blah.
Och ”strålning”. Den värme som överförs utan närkontakt med värmekällan. Så här års känner man det från elden i en öppen spis (om man nu har en sådan) och under sommarmorgnar kan man känna det när solen stiger upp över horisonten. Utan solens strålning kan vi lägga ner allt liv och all annan värme skulle helt sakna betydelse.
Solens återkomst, efter en lång natt eller efter en lång vinter, är bara det något att leva för. Vad är det egentligen för ett ställe det här vi bor på, där vi behöver gå i artificiell ljusterapi under vinterhalvåret för att inte falla ihop fullständigt? Jag bara frågar.
Sådant här ”värme- och temperatur-tjafs” brukade jag lära ut när jag fortfarande var aktiv som dykinstruktör. Det är viktigt för den som skall ge sig ner och överleva i iskallt vatten. Tyvärr saknas ofta denna insikt hos många dykare, även en del dykare som reser till Antarktis som inte riktigt har förstått skillnaden mellan ”kallt vatten” och ”iskallt vatten” Dumt av dom!
Det får inte bli för varmt heller. Då övergår det till hetta. Värme är långsiktigt och mjukt, hetta är intensivt och ”hårt”. Hetta kan vara häftigt korta stunder, men inte alltid positivt i längden. Det kan vara farligt att bli överhettad. Jag har själv blivit både fysiskt och känslomässigt överhettad ett antal gånger och egentligen aldrig med särskilt lyckat resultat.
Det är egentligen oftast hetta vi ”ojar” oss över när vi klagar på värme. Vi talar om att det kan ”hetta till” och det är inte alltid så solklart att det är positivt. Det är lite som med tändstickor, dom brinner lätt och snabbt, men dom tappar lätt huvudet. Men jag kommer garanterat att tappa huvudet åtskilliga gånger till. Lite i alla fall. Då och då. Hoppas jag.
Så finns det då ytterligare en ”värmeöverföring”. Överföring av mänsklig värme. Ett värmande ord, en varm tanke och framför allt en varm handling. Denna värmeöverföring går liksom utanför den rent ”tekniska” definitionen av värme. Det tycker jag faktiskt är rätt skönt.
Själv fryser jag så fort jag bara börjar tänka på att gå ut i dessa dagar. Men vissa dagar är det inte bara ett rejält antal grader ute-temperatur som skulle behöva höjas för att jag skulle känna mig varmare. Det är ett rejält antal grader ”inne-temperatur”. Då talar jag inte om temperaturen i min lägenhet, utan temperaturen inuti mig själv. Men trots det, en vecka med lite varma bad på ett sånt där ”Spa” skulle förstås sitta som en keps det också.
Jag är också en frusen stackare som längtar efter värmen! Men nu rullar året åt rätt håll igen, vi har klivit över tröskeln och våren närmar sig faktiskt, tro det eller ej. Spa låter inte dumt och mänsklig kroppsvärme låter ännu bättre…
Varma kramar!
Testa en bastu? En sån fälles-bastu? Då kanske du får värme både här och där? 😉
Jag hatar också att frysa, men jag tycker om vinternkylan bara jag klär mig ordentligt. Snö och kall luft känns så friskt och luktar gott.
Vilka fantastiska resor du gör. Att åka till Antarktis har jag inte ens reflekterat över innan jag började läsa din blogg. Nu känns det som ett drömresmål tack vare dig. En enorm upplevelse skulle det vara.
Har jag fattat rätt? Du hatar kyla och åker till Antarktis när man börjar ana lite, pytte lite vår här hemma. Du har dessutom varit där förut och vet att det inte ÄR varmt. Det är liksom åt fel håll Peter.
Å..sen det här med hur glassen smälter, Om alla göteborgare går ut på en och samma gång, sjunger och dansar en låt utomhus, så skulle all den här förbannade ishala helv…..smälta ner…Eller? Funkar det åt det hållet eller måste man flytta på hela göteborg medan man dansar? (jag är nykter, jag är bara lite trött)
Jag vet inte om det funkar, men det skulle vara kul att prova 😀
Vilka viking-tanter! Badkruka som jag är så skulle jag hellre äta spik än att bada på (i?) Antarktis. Burr!!
Det jag tycker bäst om med nyåret är att man hamnar på rätt sida av vintern igen. Nu går det liksom åt rätt håll. Även om det ännu är långt till sommaren så känns det lite trösterikt tycker jag.
Kraam!
Den enda rörelse som är lämplig för glass när det är varmt ute är den snabba in i munnen.
Helt korrekt! Varför ska man vifta med glassar i värmen, det är ju inte det dom är till för.
Tjena Peter!
Min kommentar berör inte riktigt ditt inlägg…men jag vill tacka för tipset om Energiverket, det verkar toppenbra och jag har redan börjat hårdträna där 😀 Numera har jag dessutom bara 100 m till Energiverket hemifrån 😀
Är du helt säker på att du inte skulle våga hoppa fallskärm?? 😉
Kram/Ramona