Detaljer

En fin kväll i den vecka vi alla just lämnat bakom oss tillbringade jag tillsammans med två nära vänner, några flaskor vin, perfekt bakgrundsmusik och för den skull även några underbara småbarn som ännu inte lärt sig uppskatta lyxen med att lägga sig tidigt.

Vi diskuterade, bland mycket annat, vad det egentligen är man faller för hos en annan människa, vad det är som gör att man blir förälskad. Vi hade både olika och luddiga åsikter om detta och i alla fall jag insåg (ännu en gång) att det finns saker jag inte har riktig koll på. Viktiga saker.

Den eviga labyrinten.

Ju mer jag funderat över dessa frågor, desto mer undrar jag om det ändå inte har en hel del att göra med detaljer. En eller flera detaljer, små pusselbitar som plötsligt verkar passa in precis i många av de gapande hål vi har i vårt eget ofullständiga ”pussel”.

Små detaljer, som tillsammans bildar någon sorts helhet. Detaljer som passar in tidsmässigt, geografiskt, behovsmässigt och på många andra sätt. Jag har t.ex. alltid hävdat att rätt ”timing” är oerhört viktigt i det här ”spelet”. Helt rätt person, men vid fel tillfälle, kan lätt bara försvinna förbi utan att vi ens märker det.

Det går alltid fler tåg, men inte alltid till samma destination.

Det går alltid fler tåg, men kanske inte alltid till samma destination.

Personligen är jag väldigt fascinerad av detaljer. Små saker, som man själv inte alltid ser direkt och som många aldrig ser överhuvudtaget. Dels för att vi är så matade med att allt, alltid skall vara så övertydligt och lättupptäckt. Som om det som är viktigt måste ”blaffas” hårt i ansiktet på oss samtidigt som någon skriker samma sak i våra öron.

”Subtilitet” har ingen stor plats i vår tid. Det får inte riskeras att vi missar det man vill att vi skall lägga märke till, så det skriks ut i både ljud och bild. ”Nu är det just det här vi vill att du skall ägna din uppmärksamhet”. Men visst lägger vi märke till detaljer ändå, eller? Ett ögonkast t.ex., en glimt i ett öga, i dessa ögon som sägs vara ”själens fönster mot världen”

Ögat, en detalj i sig och i ögat speglingar av ”Railey Beach”. Små detaljer.

Jag är fullständigt övertygad om att i en tid där allt omkring oss har en tendens att bli allt mer högröstat, allt mer storslaget och ytligt, så är det lätt att vi tappar känslan för detaljer. Men om nu alltings minsta beståndsdelar är ”kvarkar” så består ju helheten otvivelaktigt egentligen av detaljer.

Det kan vara lätt att glömma bort att det första vi ser av någonting inte är det samma vi kommer att lägga märke till om vi tar lite tid på oss oss, stannar upp och börjar leta efter detaljerna. Väldigt små detaljer kan fullständigt förändra hur vi uppfattar något.

Detaljer. Här förvandlar lätt en hatt Hitler till Chaplin. Spooky!

Vi skulle nog lite oftare ta oss tid och lägga mer märke till detaljerna. Det kräver visserligen att vi inte har så förtvivlat bråttom (till vad det nu är) och det kräver att vi filtrerar bort lite av allt det som väsnas mest och kommer först, störst och främst hela tiden.

Det är kanske ändå så att det vi letar lite mer noga efter, och bara just därför hittar, skall visa sig ha ett mycket större och mycket mer bestående värde för oss än det som någon eller något skriker så högt dom bara orkar rakt in i i vårt medvetande.

Hur blundar man med öronen?

Det är mycket nu. Mycket som låter, syns, märks och hörs. Mycket och många som försöker höras. Jag tror, och det gäller kanske mest oss som lever i stora städer, att vi skulle må bra av mer tystnad, kanske inte tystnad men mer subtila ljud. Ljudet av smältande snö, ljudet av våra egna och andras hjärtslag och t.ex. musik av Mark Kozelek och ”Red House Painters”

Vi får inte glömma att stanna upp, uppmärksamma detaljerna och inse att det inte alltid är det som syns, hörs och märks mest som är det mest fantastiska. Jag avrundar med två filmtips. Den ena heter just ”Detaljer” och är jättebra, men lite mörk. Den andra handlar om just det där med ”timing” i kärlek, ”Broarna i Madison County”. Har ni inte sett dom så ge dom en chans.

Dagens filmtips

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Detaljer

  1. Em skriver:

    Jag har sett Broarna i Madison County för många år sen. En underbar film och jag gillar Meryl Streep mycket. Jag måste ärligt säga att jag inte trivs om det är för mycket liv och stress runt om mig, så detta att ”andas in” och ta emot intryck på det lugna planet är nog det jag känner mig mest hemma med. Vem jag sen bli nyfiken på eller intresserad av om det så är som partner eller som vän är nog mycket som du skriver, ett litet ögonkast, det kan vara utstrålning eller hur människan rör sig, det där som är så svårt att sätta fingret på.

  2. Ulrika skriver:

    Broarna i Madison County är helt underbar! Visst handlar det om timing. Om timingen är rätt är det enkelt – om den är fel är det svårare. Passion vid fel tillfälle innebär val som kan vara rätt eller fel. Ytor kan blända och bedra och det första intrycket kan förändras om man ger det chansen.
    Lycka till i labyrinten…

    SV: Västerbottensosten är fantastisk, passar till allt från kräftor och surströmming till pajer och efterrätter!!

  3. Bara Jag skriver:

    Det är de små, små detaljerna som gör det!! Det finns så otroligt många små underverk i tillvaron bara man ger sig själv tid att se dem. Även vi människor är så mycket mer än bara ytan och om jag själv inte stannar upp och ser människan under ytan missar jag kanske en fantastisk personlighet! Detaljer kan sätta bestående avtryck i vår själ och alla våra sinnen är konstruerade att nå ner på detaljnivå om vi tillåter dem.

    Sv. Jag älskar verkligen ljudet av takdropp och snö som smälter meeen, som sann vinterivrare vill jag inte missa den vackraste vintermånaden på hela året – mars(förutsatt att man bor tillräckligt långt norrut). Efter det får våren gärna komma 🙂

  4. Bara Jag skriver:

    Allt för långt norrut?? Jag trodde att det kanske borde uppfattas positivt? Snöglopp och vägsalt blir väl ingen människa lycklig av?? 🙂

  5. Susanne F skriver:

    Det där med att kunna se förbi larmet och kaoset tror jag är ett sinnestillstånd som man kan träna upp. Plus att man måste lära sig sortera bort sådant som stjäl ens energi, kanske till och med människor i ens omgivning. Det tog rätt lång tid för mig att lära mig identifiera energitjuvar och att välja bort dem. Men det är nödvändigt för att helt kunna vara närvarande och lägga energi där den hör hemma, på de som står en allra närmast.

  6. Em skriver:

    Sv: Hahaha! Inte svårare än Suduko? Hur fick du till den? Hahaha! Kul!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s