3

Jag har vid några tillfällen varit på fester där någon av deltagarna plötsligt med ett leende sagt: ”Tänk på ett tal”. Det har aldrig handlat om att vi andra skall tänka på ett tal hållit av någon beundransvärd retoriker som haft något viktigt att säga och som fastnat djupt i hjärtat och minnet. Det har handlat om någon slags matematisk gåta.

Jag har en känsla av att vi här i Sverige har en väldigt sval inställning till stora talare, vi är ju inte direkt bortskämda med det. Den senaste jag kan komma på som lyckades sätta ett eller annat avtryck med sina tal är nog Olof Palme. Vad än nu, både ni och jag, tycker om honom och om det han sa så går det inte att komma runt att efter honom har det mest varit ”pratande” politiker, inga stora talare.

Tittar man  på ”listor” över de som anses vara stora talare är det nedslående hur många av dom som blivit mördade. Då talar jag inte bara om Palme, Martin Luther King, bröderna John och Robert Kennedy, Benazir Bhutto, Salvador Allende och många, många andra jag just nu inte kan komma på eller ens känner till. Det finns hundratals, många från länder med språk och kulturer som jag av olika orsaker har mycket sämre koll på.

Oavsett vad de hade för åsikter så skulle dom haft rätt att framföra dom inför oss, så vi hade haft möjlighet att ta ställning för eller emot. Ett av de starkare tal jag hört är när Edward Kennedy, vars båda äldre bröder då mördats för sina åsikter, håller tal på Robert Kennedys begravning och säger om sin mördade bror: ” My brother said: Some men see things as they are and say why. I dream things that never were and  I say why not.” Det är ord, jag vet, men det är fina ord.


Till de av er som känner för att få lite mer inblick i den känsla som Robert Kennedy sådde i många amerikaners hjärtan och som sedan bara föll som kalla, ogripbara flingor av uppgivenhet när han brutalt sköts till döds på ”Ambassador Hotel” i Los Angeles i juni 1968  rekommenderar jag filmen ”Bobby” från 2006. Den är väldigt, väldigt bra. Bra skådespelare, bra manus, bra regi, helt enkelt en mycket bra film. Sen må Kennedy-familjen ha varit en över-idealiserad familj i det amerikanska medvetandet. Dom var i alla fall väldigt mycket bättre än både far och son Bush. Se filmen!

Men vad hände nu? Det här inlägget skulle ju inte alls handla om ”tal” och ”talare” utan snarare lite om ”talmystik”. Ni vet det där med att vissa nummer och siffror skulle ha speciella krafter och egenskaper. Lyckonummer, lotto-nummer, födelsenummer och andra ännu konstigare saker. Okej, jag ska tänka på ett tal……..jag tänker på talet tre.

Det skall verkligen erkännas att matematik aldrig varit ett av mina starkaste områden. Jag är och har alltid varit mycket mer ”humanist” än ”naturvetenskapare”. Den starka känsla för naturen jag har står nog mer på en ”humanist-empatisk” grund än en ”matematisk-vetenskaplig”. Men att tänka på talet tre skall jag nog klara av.

Just talet tre är lite speciellt, både i vår västerländska kultur med den kristna ”heliga tre-enigheten”, Platons uppdelning av själen i tre delar och matematikern Pythagoras som ansåg att just tre var den ädlaste av alla nummer. Men ”tre” har stor betydelse inom både hinduismen och buddismen och säkert i andra religioner, filosofier och kulturella traditioner

Rent matematiskt är tre ett av de lägsta ”primtalen” (bara delbara med sig själv och med 1) och ett av de lägre ”fibonaccitalen” (lika med summan av de två föregående talen i ordningsföljden, här alltså 1+2). Men det där är ju matematik och som sagt inget jag är särskilt bra på, så jag närmar mig talet tre ur andra perspektiv. Är alla goda ting tre? Eller är det bara trams? Helt klart finns det lägen när just tre inte är optimalt:

Här är inte tre det bästa……

….och kanske inte här heller.

När jag bodde i Kina blev jag uppriktigt sagt förvånad över hur starkt olika nummer och siffror påverkar kinesernas liv. Siffran ”fyra” är ett rejält olyckstal för kineser (mest för att ordet för ”död” och för ”fyra” uttalas liknande i språket). Det är väldigt få hus där det finns en fjärde våning, man hoppar helt enkelt över den för ingen vill bo där och väldigt många kvinnor försöker förhindra att deras barn föds just den fjärde i månaden.

Det är lite läskigt, eller hur? Att en så fullständigt naturlig sak som en siffra, ett tal, ett nummer kan få styra våra liv och vårt handlande. I traditionell kinesiska skriver man fortfarande talet tre så här: 三 och det gjorde vi förr även i vår kultur. Vi hade länge det romerska skrivsättet III och sen anammade vi det arabiska sättet att skriva siffror och trean utvecklades.

Treans utveckling

Ja, kära läsare, så där drev mitt bloggande iväg idag, in på både det ena och det andra stickspåret, utan någon egentlig slutdestination. Men ett tips är att inte ta för hårt på det här med vilket speciellt datum ni är födda, vilket nummer ni skall kryssa i på lotto-kupongen och liknande. Det är bara siffror och nummer som vi hittat på för att göra livet lite enklare. Inget mer, även om jag själv nog ofta väljer siffran ”7” om jag nu måste välja.

Men alla goda ting är inte alltid tre. Ibland är just tre helt förödande och ibland kan just tre bli så mycket större än man någonsin kunnat förställa sig. Som i det här videoklippet, tre fantastiska sångare, Michael Stipe, Nathalie Merchant och Peter Gabriel i hans ”Red rain”. Det är fruktansvärt mycket mer än 1+1+1. Sanslöst bra!

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till 3

  1. frunatmaken skriver:

    Det var en riktigt bra version, jag är rätt svag för Peter Gabriel överhuvudtaget. För övrigt har du helt rätt efter Palme har det mest pratats, han var en stor talare, man kan förstå att han väckte känslor både av beundran och det motsatta.

  2. Bara Jag skriver:

    Åsikter skapar ofta känslor och känslor föder reaktioner – att uttrycka sina åsikter borde vara alla människors rätt men allt för ofta ses åsikter som inte stämmer med de egna åsikterna som ett hot…..

    Siffror är superlogiskt och därför känns matematik ”safe”, man kan räkna ut, förutse, beräkna och sällan kommer stora överraskningar (om det inte handlar om bokföring – kan överraska rejält – men då handlar det ju om andra faktorer än det rent matematiska….) Jag föredrar av den anledningen just matematik 🙂

    Sv. Förlåtelse är nog tyvärr generellt underskattat – rent egoistiskt borde jag utöva det i praktiken oftare än tillfället är. Nej, det kan nog aldrig bli som det var…. Men förhoppningsvis blir det bättre efter det första steget i rätt riktning….

  3. Gun skriver:

    Oj vad bra den var med dem.
    Ja, det är konstigt att siffror kan ha så stor betydelse för människor, som i Kina tex. Vissa siffror är så viktiga där att det betyder jättemycket att ha dem på sin registreringsskylt på bilen eller i sitt mobilnummer.

    Sv: Hahaha, vi retas lite, men det förstår du nog. ;D

  4. Em skriver:

    Och när jag har läst klart inlägget och skall kommentera så har du fått tre kommentarer.. 😀 Men nu blir det fyra!!!

  5. Tänktebara skriver:

    Varför hakar vi upp oss på siffror och inte på bokstäver? Jag är inte vidskeplig men ändå tänker jag lite extra när det är fredagen den 13:e. Spelar jag på Liseberg satsar jag alltid på 12. Nu bestämmer jag mig för att lyckan ler mot mig alla daga som GP:s första artikel börjar på bokstaven…hm…E.
    Undrar varför vi människor har ett behov av att lura oss själva.

  6. Bara Jag skriver:

    Sv. Om jag inte missminner mig så var du trött på snön redan för ett par månader sedan 🙂 MEN det är på upphällningen här också, syns inte på bilderna att det är + 10 grader och att det porlar och droppar överallt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s