Too much

För mycket av det goda.

Ibland är det som inget händer som man inte redan skrivit om och ibland händer det så mycket att man inte vet vad man skall välja. Ta det här: Danmark som ”rymd-nation” (DN AB) på Chalmers odlas konstgjort kött (svt DN) ”spikmattan” påstås ha ”mätbar effekt” på smärta (exp syds GP) Nåja, det har iskallt vatten och att ligga på stranden också (spikmattan tar jag upp här) Men det allra tokigaste var ändå när Maud Olofsson, kärnkrafts-utbyggarna, biltrafik-älskarna, val-slaktarna och varg-dödarna Centerns galjonsfigur i TV hävdade att hon företrädde det bästa miljöalternativet i svensk politik (exp AB). Men Centern talar ju uppenbarligen med ”kluven tunga (AB) och inte kan man med bästa vilja säga att Maud Olofsson är tydlig, trovärdig och principfast se bara här.

Det blir liksom för mycket tokigheter, underligheter och lustigheter på en gång och man skulle behöva klona sig själv till en hel redaktion för att hinna skriva om allt man känner att man helt enkelt ”måste skriva om”. Sen är ju naturligtvis frågan om man måste eller ens bör skriva om allt, det finns det ju tillräckligt många andra media som gör. Har det dessutom inte blivit lite som om allt måste dokumenteras och berättas för alla man har i sin facebook och mobiltelefon. Det skall tas bilder av allt man ser och allt man gör och minsta helt meningslösa detalj skall det sms:as, twittras och bloggas om. Jag är själv inte alls något särskilt lysande undantag.

Bild: Berglin

Ofta kommer jag på mig själv med att när jag väntar på någon eller något så åker mobilen fram och jag slänger iväg ett sms, eller ringer någon. Vad gjorde man med den tiden innan ”informationssamhället”? Tittade sig omkring? Funderade på något? Vad? Visserligen lever vi lite längre nu än vi gjorde för 50 år sedan, men inte har vi väl så gott om tid att vi måste ”slå ihjäl” varenda överbliven minut. Det är säkert vanligare bland yngre, dom har växt upp med det, men det har antagligen också att göra med att man när man är ung tycker sig ha oändligt med tid. Varför tycks tiden och åren ”gå fortare” när man blir äldre?

Tiden lär ju gå fort när man har roligt och det skulle ju betyda att det blir roligare med åren. Så uppfattar jag kanske inte det, även om det inte nödvändigtvis måste bli tråkigare. Idag fyller ett av mina barnbarn fem år, fem år är alltså hela hans livstid, men för mig är dessa fem år endast en elfte-del av livet. En elfte-del är ju inte mycket. Eller så är det bara att när man är ung så tänker man inte på sådant här snömos. Albert Einstein sa att ”tidens enda uppgift är att undvika att allt händer på en och samma gång” och det får man väl säga är rätt skönt. Det skulle ju bli ”lite mycket av det goda” på en gång.

Fem år, ett helt liv. Grattis älskade barnbarn!

I ett demonstrationståg såg jag en gång ett plakat med texten ”Allt! Genast!”. Det var början av 1970-talet och i ett  obskyrt vänster-demonstrationståg. Då tyckte jag kravet var lite roligt. Idag är det där snarare ett krav från anhängare av ”extremkonsumismen”,  evig ”exponentiell tillväxt” och från alla som vill ”bränna ljuset i bägge ändar” när man kan. Det är inte ett dugg roligt. Inte för något, inte för någon och i synnerhet inte för mina barnbarn, andras barnbarn och alla deras efterkommande. Bränner vi allt vi har idag blir det inget kvar åt framtiden. Men i ett fritt land har man väl rätt att skita i det, eller vadå?

Om människan i grunden är egoistisk eller empatisk råder det delade meningar om och man kan ju undra. Inte minst i valtider när frågor som: ”Mer åt mig , inte åt andra”, ”Det här är mitt land ni kan dö i erat eget äckliga land”, ”Billig bensin är viktigare än jordens framtid”, ”Nu kör vi så det ryker och helst ska det ryka på andra” och ”Hellre rik och känd än mesigt omtänksam” grumlar våra sinnen. Kan man vara stolt över att vara människa? Men jag är naturligtvis präglad av att ha växt upp i det ”flummiga” 60-70-tal när kärlek och gemenskap försökte vara viktigare än storlek och kändisskap. Inte var det de mest skönhetsopererade (W) Melanie menade när hon 1969 sjöng om ”Beautiful Peolple”:

”Ja, ja, jaaaa, nostalgi och flum-romantik, nu är det faktiskt 2010-tal och helt andra saker som gäller”. Det var säkert mysigt med kärlek, ”flower-power” och ”oansvarighet” (?!) ”Hur skulle det se ut om vi höll på så där och mesade med gemenskap, solidaritet annat trams hela livet”. ”Man kan faktiskt inte leva på kärlek, blommor och musik, det har ingen potential”. Nej det kan man verkligen inte, men 99,9 % av oss kan inte leva på börsnoteringar (AB svt) dokusåpor heller (AB DN exp GP) och det här med att vara ”lyckad” är inte alls det samma som att vara ”lycklig”. Men visst, världen och världsbilden ändras hela tiden, tack och lov.

Men lika lite som bondesamhället och industrisamhället var något evigt och konstant, lika lite (troligtvis ännu mindre) är finans- och överkonsumtions-samhället något som kommer att hålla i evighet, om nu någon inbillat sig det. Så för att vara lite förberedda på den, inte alls avlägsna, dag när oljan tar slut, vi människor närmar oss 10 miljarder individer, klimatet och effekterna av dess dramatiska förändring av hela planeten, så vore det kanske inte dumt om vi omvärderade, omstrukturerade och förberedde lite redan nu och tog mer hänsyn till ideologier än till enstaka hundralappar (DN). Alternativet är att sitta kvar som om inget hänt:

Jag satt ju bara här…..vad var det som hände?

Vi har en förmåga att fylla vår tid med allt möjligt där det mesta ofta inte ligger längre bort i tiden än ett par timmar eller några dagar. Oftast är det enda lite längre fram i tiden som vi funderar lite över hur många lediga dagar vi behöver ta ut under julen för att få så mycket ledigt som möjligt eller vart vi planerar att åka på semester nästa år, men det är ju trots allt lite framförhållning. Vi har fyllt eller gör vårt bästa för att fylla vår tid till bredden med en massa saker, en massa information (och helst då en massa pengar också) så att ”stanna upp” och tänka lite längre och inte enbart på oss själva och inte bara på nutiden, det får liksom varken tid och plats.

I en reklamfilm för ett reseföretag (AB exp) säger Mads Mikkelsen: ”Livet består av 29.000 dagar, av dom sover vi 10.000 dagar, arbetar ytterligare 9.000 dagar och vi tittar på TV i ungefär 2.000 dagar….” så nog förtjänar vi minst 14 dagar riktigt skön semester per år (sammanlagt c:a  750 vakna dagar av livet) Men våra 29.000 dagar förtjänar lite mer än så. Det är många dagar, men det är inte för många och på 29.000 dagar hinner man göra mycket, trots att man måste sova och arbeta en hel del. Vad vi gör av dom där dagarna väljer vi själva, men vad vi väljer har faktiskt en avgörande betydelse. För oss själva, för omgivningen och för framtiden.

Ja, det kan man ju fråga sig

Bonus:

Jag vet verkligen inte om det är någon av er som orkat läsa ända hit, men om det trots allt är så ska ni få lite musik som bonus. ”The woman is the way” med ”The Sleeping Masses” och trots att bandets namn har likheter med Fredrik Reinfeldts otäcka bok ”Det sovande folket” där han dömer ut stora delar av svenska folket så gillar jag låten, särskilt andra halvan. ”The woman is the way” förresten, det ligger mycket i det och jag har stor sympati med alla som vill rösta på Fi (exp DN). Men i just det här valet och i synnerhet i riksdagsvalet så behöver oppositionen er röst mer än någonsin. Klicka här för lite musik:

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Too much

  1. Ja visst är det jobbigt när verkligheten är så fräck att den inte håller sig i synk med dina förutfattade meningar… dumma dumma verkligheten… det måste vara den det är fel på, inte du.

    Ta exempelvis det där med kärnkraft… den är ju inte alls miljövänlig, det vet vi ju. Saker som att den har lägst utsläpp per kWh i ett livscykelperspektiv… kräver mindre mängd icke-förnybara resurser… har en utvecklingspotential på över 2500%… har 85-95% tillförlitlighet och förutsägbarhet (vilket enbart vattenkraften slår)…

    …sådana saker har ju inte med saken att göra. För kärnkraften är miljöfarlig… det är ju så’nt man ba’ vet… typ.

    Livserfarenhet… det är summan av dina fördomar. Redan nästa generation skrattar redan åt dig hur omodern och efter du är. Skillnaden mellan dig och mig är att jag ser på detta med glädje… medan du skriver långa blogginlägg om att det var bättre förr och hur dumt det är att dina förutfattade meningar passerat Bäst Före-datum och inte längre uppfylls.

    • peterlarson skriver:

      Svar:
      Att tala om att engagera sig i och bry sig om framtiden, även den framtid där inte någon av oss är delaktiga kan jag näppeligen tolka som att jag ”vill att det skall vara som det var förr”. När det sedan gäller kärnkraften så må den ha 90% säkerhet och tillförlitlighet, både när det gäller produktion och slutförvaring, men med tanke på vad ett fel med kärnkraften innebär så är de 5-10% där den är varken förutsägbar eller tillförlitlig mer än nog för att jag skall rata den som alternativ.

      Jag har sagt det förr och jag säger det igen, du ser med glädje fram mot kärnkraftssamhället, jag ser med glädje fram mot ett samhälle där vi inte behöver varken fossila bränslen eller kärnkraft. Det är därför du och jag aldrig kommer att kunna mötas. Min förhoppning är att våra efterkommande kommer att kunna göra det.

      Men jag tror inte du behöver oroa dig, i en värld där ökad energikonsumtion är norm så kommer du garanterat att få din kärnkraft och i 100.000 år eller mer kommer det radioaktiva avfall som redan finns och det som kommer att skapas i framtiden att ligga förvarat, till kommande generationers stora glädje och tacksamhet.

  2. Bara Jag skriver:

    Trots att vi får hela 29000 dagar att leva våra liv så är det förunderligt att det enda vi inte har är just tid? Eller så lägger vi en massa tid på saker som inte är viktiga? Hur hann man tidigare med jordbruk, komjölkning, engagemang i byalaget, barn, ickemekaniserade sysslor etc.? Klagade man även förr på tidsbrist?

    Efter att ha tillbringat en del av mina dagar i länder som har betydligt sämre förutsättningar än Sverige så är överkonsumtion något jag har svårt att förlika mig med… MÅSTE man verkligen köpa en ny vinterjacka VARJE år? Duger inte den jag har ett år till (utsliten är den ju inte…)? Måste man verkligen köpa det man inte behöver bara för att det är rea?

    Gratulerar på barnbarnets födelsedag i efterskott 😉

  3. frunatmaken skriver:

    Visst är det lite märkligt med den tid vi lever i. Lite skamset känner jag igen mig i Berglinteckningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s