Djungelns lag

Jag är av den absoluta uppfattningen att vi människor, precis som alla andra svin, är allätare. Vi kan överleva på såväl kött som fisk och att vi kan överleva på spannmål, frukt och grönsaker m.m. finns det miljoner människor som är levande bevis på. Vilka av dessa näringskällor som är nyttigast eller i vilka proportioner är jag däremot för dåligt insatt i. Jag äter själv både kött och fisk, men erkänner villigt att det känns betydligt fräschare och mer naturligt att äta frukt, grönsaker och helst ekologiskt (DN) än att äta industri-slaktade djur (AB).

Livsmedelsindustrin och i synnerhet kött- och fiskeri-industrin består dessutom till stora delar av vinstgiriga och ofta samvetslösa aktörer (DN GP svt). Inte alltid, men ofta. Fullständigt vidrig behandling av djur och hänsynslös utfiskning är regel och behandlingen av slutprodukterna förfärar. Det senaste är att förpacka köttet i en gasblandning av 60-80% syre och koldioxid. Koldioxiden bromsar bakterietillväxten och den höga syrehalten gör köttet rödare. Att denna gasblandning gör köttet smaklöst och segt var en nyhet för mig men inte ett dugg förvånande (SvD exp DN GP svt):

Ibland är skinkan gladare än grisen

Vad jag däremot vet är att det skulle vara betydligt lättare att både rädda klimatet och föda fler människor om vi ökade andelen spannmål och grönt i vår kost. Det borde vi göra, vi som är omnivora (allätare) och faktiskt kan. Kor skall inte äta kalvsylta och tigrar kan inte leva på brysselkål. I Mae Rim utanför Chiang Mai i norra Thailand finns Tiger Kingdom där man visar upp tigrar för besökare ger man tigrarna kyckling och hävdar att det gör dom mindre aggressiva och det finns ju värre öden än att bli tigermat.

Det är naturligtvis aldrig bra för djur att leva i annat än i sin naturliga miljö och det bästa sättet att se på tigrar är naturligtvis på tiger-safari, det är en hittills ouppfylld dröm för undertecknad. Många djurparker behandlar tigrarna illa, ett riktigt skräckexempel är Phuket Zoo där det ligger en kedjad, nerdrogad tiger på ett kalt betongfundament, fruktansvärt! Gå inte dit! På ”Tiger Kingdom” behandlar man trots allt tigrarna med någorlunda respekt, det är ett restips för oss tigerälskare som inte har råd med en tigersafari:

Idag är vi tigerälskare snart fler än tigrarna själva och det är ju lite tragiskt. Ta chansen att bli tigerfadder eller gör något annat litet för att rädda återstoden av någon av någon av de utrotningshotade arterna åt framtiden. Känner man att man inte har ett dugg lust att hjälpa djur kan man med fördel bli fadder åt människobarn istället t.ex. via Plan eller Actionaid eller någon annan organisation. Känner man att man verkligen inte bryr sig och varken vill hjälpa djur eller barn….ja då vet jag inte vad jag ska ge för tips mer än det här.

Men tillbaka till vad vi bör äta, det kan ses på olika sätt, vad vi bör äta för att må bra i magen, för att må bra i samvetet och för att inte missbruka planeten mer än absolut nödvändigt. Det vore ju snopet om vi skulle komma fram till vad som är den optimala födan ungefär samtidigt som vi förstört miljön där vi kan hitta denna föda. Då kan vi ju sitta där,kärnfriska och se på förödelsen. Det är inte lätt att veta vad vi ska äta för att må bra och i Finland säljs korv som inte innehåller kött överhuvudtaget (YLE). Det kommer hela tiden olika signaler från olika ”experter”, senast det där om fibrer i kosten (SvD svt) så nog är det svårt att veta hur vi fungerar bäst.

Bild: Jan Stenmark

Bild: Jan Stenmark

På tal om tigrar och andra rovdjur, så talas det ofta om ”djungelns lag” och inte sällan som om det skulle vara någon sorts vetenskaplig Darwinism att den ”starke” skall utmanövrera och utnyttja den ”svage”. Ser man till hur världen för närvarande ser ut så är det fler som ansluter sig till de här teorierna än vad som är bra för oss och allt annat, globalt sett. Det mest tokiga i det här är missuppfattningen att Darwin ens hävdat att det är den ”starkaste” som leder utvecklingen framåt, han hävdade i själva verket att det är den som är bäst på att anpassa sig till omgivningen som kommer att överleva.

Det där är inte oviktigt när det gäller synen på evolutionsbiologin, men inte heller oviktigt när det gäller den social- och sjukvårdspolitik som förs i ”vissa länder”. Att inbilla sig att framtidens samhälle skulle må bäst av att vi sållar ut eller konsekvent driver ”arbetslinjen” mot de av oss som av oss som är fysiskt eller psykiskt mindre starka är mer ”djungelns lag” än som råder i djungeln. Det är väl inte  otroligt att den gravt handikappade Stephen Hawkin, om han levt i Sverige idag, hade varit utförsäkrad och satt på arbetsförmedlingen och blev ”matchad mot hela arbetsmarknaden” eller kanske i Fas 3 (AB)

Stephen Hawkin, i LEGO-version

Visst är det lite underligt att vi har lagar som tydligt markerar att det är olagligt att utnyttja barn eftersom dom är i underläge p.g.a. sin sårbarhet och sin svaghet, men samtidigt har en ”arbetslinje” som egentligen inte går ut på något annat än att sätta hårdare press på de av oss som är försvagade av sjukdom eller av att ingen vill anställa. Det räcker  inte med pressen av att vara sjuk eller arbetslös den ekonomiska pressen ska öka konstant också ersättningen för arbetslösa har varit oförändrad i nio år och för långtidsarbetslösa sjunker den med 10 procentenheter efter ett år och sedan med ytterligare 5.

Om inte detta, tillsammans med att utförsäkra långtidssjuka är en ”djungelns lag” där de starka utnyttjar de svagare så vet jag inte vad. Jag är som sagt inte helt säker på vad vi människor skall äta för att må så bra som möjligt, men jag är rätt övertygad om att vi inte skall ”kannibalisera” på varandra så att de som, för tillfället, har övertaget genom att vara unga, friska, välbetalda och har arbete skall ha ytterligare fördelar på de mindre lyckligt lottades bekostnad. Att intressera sig för sina medmänniskor är inte det samma som att hålla reda på oss i en massa register.

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Djungelns lag

  1. jeppen skriver:

    Tänkvärt. En fråga jag alltid ställer mig när folk talar i jämförande ordalag om ”hårdare press” och ”ytterligare fördelar för de lyckligt lottade” är vem som bestämmer utgångsläget i jämförelserna.

    Vi måste väl ändå vara överens om att netto så betalar de välbetalda även för andras service och bidrag – att det alltid varit så och alltid kommer vara så. Det är alltså alltid de svaga som utnyttjar de starka, inte tvärtom.

    Frågan är mest hur mycket och till vilken nytta. Vilken nivå är rätt? Är det bra att bestraffa styrka och belöna svaghet? Man får ju vad man beställer.

    • peterlarson skriver:

      Svar till jeppen:
      Ja vem är det som bestämmer?
      I alla någorlunda demokratiska samhällen skulle man ju kunna hävda att det är majoriteten som bestämmer, men att det verkligen är så förutsätter ju att varje enskild individ har lika stor möjlighet att, dels göra sin röst hörd och dels tillgång till det som krävs för att sätta kraft bakom det man vill genomföra.
      Det är väl tveksamt om det är så ens i en så väl utvecklad demokrati som den svenska.

      Den andra frågan är om man alltid kan tillåta majoritetens vilja alltid slå igenom, om man som politiker kan vara nöjd med att ha tillfredsställt behoven hos minst 51% av väljarkåren och därmed känna sig säker på att bli omvald. Låt mig ta ett exempel: riksdagen beslutar om att fördela X antal miljarder och låter folket i en folkomröstning avgöra om de skall användas till att ge alla en ny Iphone eller om pengarna skall användas till att hjälpa hemlösa till en bostad och arbete. Med tanke på att de hemlösa är i minoritet jämfört med alla som vill ha en Iphone så är resultatet av en sådan demokratisk omröstning vara uppenbar (Trots att många av de som vill ha en Iphone skulle rösta med de hemlösa)

      När det sedan gäller att de ”starka” bidrar med lika mycket eller mer till det ”gemensamma” så är det väl en sanning med ganska stor modifikation. Dels är det inte så enkelt att det handlar om vilken summa man avvarar, utan vilka marginaler man fortfarande har när man betalat sin procentuella del. Att betala 100 tusen av en årslön på en miljon drabbar sällan lika hårt som att betala 20 tusen av en årslön på 200.000. Men det där är ingen lätt fråga och den måste också ställas i relation till på vilket sätt man förvärvat pengarna, om man har stora möjligheter till ”skatteplanering” och en hel del andra variabler.

      Jag hävdar dock envist att det vore bättre om incitamenten för att lyfta de som drabbats av det ena eller andra vore starkare än incitamenten för att dra isär gapet mellan de som av olika orsaker ”lyckats” och de som av olika orsaker ”drabbats”. Att det finns en knapp procent som utnyttjar försäkringssystemen kan aldrig vara skäl att kollektivt bestraffa sjuka och arbetslösa med sänkta ersättningar. I synnerhet inte som de summor som bevisligen försvann genom skattefusk är många ggr mer än det som betalades ut felaktigt från försäkringskassan, 4-5 miljarder beräknas det uppenbara fusket med försäkringskassan vara och motsvarande 133 miljarder försvann i skattefusk (siffrorna gäller 2009)

      Men jag är inte ute efter en massa tvång och straffskatter på alla som arbetar hårt och som skaffat sig en ekonomisk situation som aldrig kommer att vara möjlig för alla, sådant baserar sig lite väl ofta mer på avundsjuka än empati. Jag är istället ute efter att ifrågasätta hela tänkandet, i ett större, låt oss kalla det moraliskt perspektiv, där vi ställer oss frågan vad som är mest imponerande och mest utvecklande för människan som art, att räcka ut en hjälpande hand åt den som behöver hjälp eller att istället sträcka sina händer mot ännu högre personliga förtjänster.

      PS: Bara så du vet jag kommer inte att låta den här diskussionen bli alltför utdragen 🙂

  2. Krönikören skriver:

    För många år sedan bojkottade jag alla typer av djurparker. Visst, de gör gott när det gäller att föröka utrotningshotade arter, men de övriga då, som är där bara för vårt nöjes skull? Min bojkott föll ihop när jag fick barn och vi har varit både på Skansen och Kolmården. Men usch vad jag lider med djuren.

    Det är väl bara bra om köttet smakar blä, då kanske fler blir vegetarianer. Jag är själv vegetarian, barnen är köttisar, de får välja själva när de blir större. Men de äter ju en hel del vegomat.

  3. Bara Jag skriver:

    Man blir onekligen upprörd när man ser klippet med kycklingarna – och vi som åt kyckling idag….

    Hur man hjälper, vem man hjälper eller varför man hjälper är inte det viktiga, det viktiga är ATT vi hjälper där vi kan… Kändes bra förra året när ett av våra fadderbarn ”vuxit ifrån” oss – hon var färdig med sin skolgång i de nedre klasserna och skulle vidare in en ny fas. Det gav en ”feel good” känsla att vårt barn fått en språngbräda ut i livet!

    Kommentar till Jeppen: Du skriver ”Är det bra att bestraffa styrka och belöna svaghet?”. Jag tror mycket få av dem som får sjukpenning ser det som en belöning…. Anledningen till att de får sjukpenning är inte att de är svaga – det är för att de är sjuka. Sjukdom råder vi inte över – oavsett om vi är fattiga eller rika… Även de du kallar svaga betalar skatt…

  4. Svorskan skriver:

    Som vanligt hakar jag upp mig på en promille av ditt inlägg, jag har tydligen inte förmågan att fånga allt. Haha.

    Du skriver: ”Vad jag däremot vet är att det skulle vara betydligt lättare att både rädda klimatet och föda fler människor om vi ökade andelen spannmål och grönt i vår kost.”

    Jag är nyfiken på på vilket sätt det är lättare att rädda klimatet och föda fler människor om vi ökade andelen spannmål och grönt? Nu är jag rätt upptagen av hur jag äter därför att det har fått mig att må så mycket bättre. Jag äter mestadels fisk och kött med mycket fett (LCHF) och lite ovanjord-grönsaker, ägg, smör och mjölkprodukter (så obearbetade som möjligt). När man äter som jag gör går det åt lite mat om man ser till mängden, man blir väldigt snabbt mätt när man äter mycket fett. Om jag äter rotfrukter, spannmål och frukt äter jag i volym minst tredubbelt så mycket. Däremot om jag äter en kotlett och skär bort fettet, måste jag ha ca 30% mer kött. Jag menar inte att förespråka LCHF nu, men jag är nyfiken på varför spannmål och grönt är bättre? Om man låter djuren leva så naturligt som möjligt med naturlig föda, blir det svårt att täcka mänsklighetens behov av mat om de även äter fett? Som på stenåldern? LCHF förespråkar ekologisk mat, oavsett om det är kött, fisk eller grönt (så det är sagt :)). Ge mig gärna en vink om du svara här i din blogg.

    Dina inlägg får mig alltid att ”ta av”. Haha.

    • peterlarson skriver:

      Svar till Svorskan:
      Jag lägger, som jag skrev, inte in någon näringsaspekt i mitt resonemang om animalisk eller vegetarisk kost och inte heller någon ”smak-aspekt” eftersom jag själv är både kött och fisk-ätare och tycker det är gott. Jag ville bara påpeka det ”omoraliska” i att jag och i stort sett största delen av oss i västvärlden för varje år ökar vårt köttätande när det vore mycket bättre för vår miljö och för att minska svältkatastrofer och undernäring i tredje världen om vi istället drog ner på köttätandet i förhållande till andra näringskällor.

      Att alla skall bli vegetarianer varken tycker eller tror jag vi kommer att få uppleva ens under våra barnbarns livstid, om ens någonsin. Det finns människor som lever i områden där det är väldigt svårt att odla tillräckligt med gröda för att tillgodose vårt behov av alla de näringsämnen kroppen behöver och därför är tvungna att även äta det som skogen, markerna och haven ger i form av kött, fisk och annat liv. Men många av oss skulle kunna minska andelen animaliska produkter i förhållande till vegetariska och det skulle betyda mycket med bara 10-15 % förskjutning i den riktningen.

      Två bra artiklar om hur detta hänger ihop hittar du här:

      http://miljo.ifokus.se/articles/4d713f31b9cb46222d05545a-kottet-och-miljon

      Den är skriven av Sarah Säll, doktorand i miljöekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet

      och här:

      http://www.newsmill.se/artikel/2009/04/03/stoppa-svalten-mindre-kott

      Den är skriven av Jakop Dalunde,

      PS. Jag anade lite att du skulle kommentera inlägget 😀

  5. Svorskan skriver:

    I första artikeln du länkar till jämförs ett kilo kött med ett kilo växter, det funkar ju inte. Om man äter kött (med fett) så äter man ju betydligt (extremt MYCKET) mindre än om man äter grönsaker (om man äter enbart det ena eller det andra). Samma konstiga jämförelse är det i den andra artikeln också. Jag menar inte säga att de har fel, jag har inte alls kunskapen som behövs, men jag reagerar på hur de resonerar. Man kan inte när det gäller föda jämföra ett kilo kött med ett kilo växter – när man äter är det två helt skilda saker.

    Jag tror för egen del på ”allt med måtta” oavsett hur jag själv väljer att leva. Det viktiga är att vi kommer så nära naturen som möjligt med ALLT vi producerar, att det blir ekologiskt och att djuren får leva värdiga liv och slaktas på ett så värdigt sätt som möjligt. Om vi någon gång kommer så långt, så tror jag att mänskligheten har fått ett syn på natur och leverne som gör att vi anpassar oss till den tillgång på mat som finns.

    Men dit kommer vi nog inte, människosläktet som helhet är nog för dumma. 😉

    Visst är jag lite förutsägbar? 😀 God morgon!

    • peterlarson skriver:

      Svar till Svorskan:

      Jag håller med dig på en punkt: Man kan inte jämföra att äta ens 300 gram kött med att äta t.ex 300 gram rotselleri.
      Rotselleri är ju jätte-äckligt
      😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s