Glömma och minnas

Att glömma var man lagt nycklarna, vad det nu var för telefonnummer till kusinerna eller vad det var man skulle handla mer än snus, snacks och snabbkaffe, det har vi väl alla varit med om. Det där brukar ju lösa sig och har oftast väldigt liten betydelse i ett längre och större perspektiv. Men att inte kunna komma ihåg händelser som förändrat vårt liv, individuellt som t.ex vem vi är gift med och att våra barn behöver kärlek, eller att kollektivt glömma krig och brott mot hela mänskligheten eller missbruk av den enda planet vi, trots allt, vill leva våra liv på, det är en helt annan och betydligt allvarligare form av minnesförlust. En hela mänsklighetens allvarligaste form av Alzheimer.

Att alla som överlevt och med egna ögon och förtvivlan upplevt andra världskriget och andra fasor, inte alltid kommer att finnas kvar betyder inte att de lärdomar mänskligheten kan dra av dessa får blekna (GP) Förutom att jag själv och alla andra som är födda efter världskrigen eller långt från senare krig aldrig helt kan förstå hur det verkligen var, så har vi människor begåvats med selektivt minne. Selektivt minne är nödvändigt för att inte fler skall förbli traumatiserade resten av livet och för att orka gå vidare efter svåra motgångar. Vi får aldrig glömma de som mördades i Oslo och på Utøya och inte varför (SvD DN svt) men den enskilde högerextremist som utförde detta skall inte bli ihågkommen som han hoppats (HD DN SvD svt AB GP)

Utøya. Foto: Krister Sørbø / VG

Innan jag, utan att någonsin glömma, lämnar Utøya , har jag noterat att ledaren för vårt eget främlingsfientliga parti säger om Utøya att: ”Sverigedemokraternas hållning är att man inte bör göra politik av detta tragiska dåd överhuvudtaget” (J.Å.) Undertecknad har inte glömt att terroristattacker av islamistiska idioter ofta politiserats av samma parti. En av SD:s mer framträdande riksdagsmän (K.E.) sade i riksdagen, 14/12 2010, med anledning av terroristattacken i Stockholm: ”….det verkar vara viktigare att inte förolämpa islam, när det gäller terrordådet i Stockholm, än att adressera problemet på ett tydligt sätt, att det har att göra med en ideologi, en dödskult i vissa fall, som uppmanar till sådana här beteenden”. Hur kan det inte vara att politisera en terroristhandling?

Att det inte alls handlar om rasism, utan om ”hotet” från de som tror på Koranen istället för Bibeln, dessa på tok för inflytelserika böcker, hör man ofta från de som stödjer SD. Min fråga till alla”som inte är rasister” men ”oroar sig för islamiseringen” är: Hur ställer ni er till att vi öppnar för alla som vill leva här av de 75 miljoner nigerianer, de 54 miljoner etiopier, de 30 miljoner från Uganda, de 2,5 pakistanier eller de 8 miljoner egyptier som är kristna, är det okej? Skall vi ta det här en gång till: människor som bär sig illa åt vill ingen ha i sin omgivning, skit samma hur dom ser ut eller vad dom tror på, men hellre en vänlig muslimsk familj än norska högerextremistiska barnamördare. Eller? (HD DN SvD GP svt DN)

Hade inte vi växt från den här sortens dumheter?

I början av inlägget påpekade jag det livsviktiga med att inte glömma mänsklighetens historiska misstag. Att vi med största sannolikhet kommer att göra nya misstag är svårt att undvika, homo sapiens är ju långt ifrån någon perfekt art, men att vi hela tiden måste upprepa gamla misstag känns inte bara tjatigt utan är dessutom helt förödande. Det är som vi, när vi lärt oss att det gör ont att bita sig i höger hands fingrar istället biter oss i den vänstra. Sen biter vi oss i den högra igen eftersom det ju kan ha ändrats sedan vi provade förra gången. Vår styrka skulle kunna vara vår förmåga att minnas och lära oss av våra historiska misstag, men det tycks vara ofattbart svårt.

Man brukar dela upp människans minne i korttidsminne och långtidsminne där korttidsminnet hanterar sådant som att t.ex. komma ihåg ett telefonnummer under tiden som vi letar efter en penna för att skriva ner det. Den information korttidsminnet hanterar får aldrig riktigt fäste utan försvinner snabbt om vi inte hanterar det ofta och på ett sätt så det till sist hamnar i långtidsminnet. Vi kan som mest hålla 5-9 saker samtidigt i vårt korttidsminne. Dock skall det erkännas att undertecknad ofta har problem med ett helt telefonnummer och måste ibland dela upp det i mindre delar för att det inte skall bli för mycket för mitt eget 57 år gamla korttidsminne.

Alla har fotografiskt minne, men alla har kanske inte film i sin ”kamera”.

Långtidsminnet kan i sin tur delas upp i ”episodminnet”, det ”semantiska minnet” och det ”implicita minnet”. Episodminnet sparar händelser och upplevelser vi varit med om under vårt liv. Det är framför allt här som minnen kan revideras förändras, förskönas eller förmörkas med tiden. Det semantiska minnet tar hand om fakta och kunskaper och det är där vi ibland har svårt att hitta sådant som att det var Roy J. Plunkett som uppfann ”Teflon” och att huvudstaden i Honduras heter Tegucigalpa. När det gäller att lägga grunden för det vi kommer att ha i vårt semantiska minne spelar skolan en stor roll, men om vi inte fyller på under hela livet blir det vi har där inte mycket mer än vad som ryms i en liten chipspåse.

Det implicita minnet, i sin tur, har hand om alla inlärda färdigheter som vi kan göra utan att behöva tänka på hur vi ska göra hela tiden, som hur man knyter skorna, cyklar eller formar våra stämband, läppar och tunga när vi skall säga ord som ”västkustskt” och ”institutionaliserad”. Att det implicita minnet underlättar rejält är solkart, om vi inte hade haft det implicita minnet så skulle vi hela tiden, när vi t.ex. skall ta en promenad  vara tvungna att tänka: ”lyft vänster fot, sätt den framför höger, lägg över kroppstyngden på den vänstra och lyft sedan höger fot….” . Jag har i alla fall svårt att låta bli att tänka på annat än mina egna fötter när jag är ute och går så det hade antagligen blivit väldigt komplicerade promenader.

Vänster-höger, vänster-höger. Lunnefågel-promenad.

Att vi minns att Kronprinsessans make kommer från Ockelbo, tv-personligheter som ”Naken-Janne” eller att strutsen har större ögon än hjärna kan vi knappast göra något åt, eftersom det inte är lika lätt att radera ”skräpfiler” i vår hjärna som det är på en dator. Men nog önskar man ibland att minnet prioriterade saker som hur mycket vi en gång lovade oss själva att älska våra barn bara vi blev föräldrar, eller att den här planetens resurser och förmåga att självläka är begränsade och att alla människor som lever här har exakt samma värde. Att sedan många, oavsett kulturell, religiös eller nationell bakgrund, gör vad dom kan för att minska sitt eget värde genom att skada allt och alla i sin omgivning får vi andra se till att komma ihåg att hålla efter, tillsammans.

Valar och elefanter har större hjärnor än människan och trots att kanske inte storleken har betydelse (?!) och vår hjärna är lite annorlunda byggd, så vet vi ju att elefanter har ett fantastiskt minne och dom slösar inte minneskapacitet på vilka årtal kungar föddes och dog, hur det nu var med bruna skor till blå kostym eller om det är bättre eller sämre att vara född i Afrika. Många kulturer ser inte kvinnor och män som jämlika, riktigt illa är det i länder med islamistiska traditioner. Men i Schweiz, ett av Europas mest islam-fientliga länder fick kvinnor rösträtt först 1971 och här i Sverige för bara 90 år sedan, det glömmer vi bort ibland. Här gruppen ”Elephant’s Memory”, John Lennon och Yoko Ono med ”Woman is the nigger of the world. Kom ihåg det också!

(Alla som vill spy hat mot inlägget, bemöda er inte i onödan, läs reglerna för kommentarer först)

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Glömma och minnas

  1. Bara Jag skriver:

    Nej – vi får ALDRIG glömma!! Att ondskan tog sig ett oväntat utseende i mångas ögon var kanske bra, får oss kanske att komma ihåg att det inte är ras, religion eller nationalitet som avgör om man är farlig eller inte. Det räcker att vara människa för att vara farlig – tyvärr….
    Ännu en gång har en fruktansvärd händelse i världen (om än nära i detta fall) satt perspektiv på den egna tillvaron och de saker som betyder mest i den privata lilla livsbubblan.

  2. Selma skriver:

    Det är inte bara det att man ska minnas. Det gäller att minnas rätt saker. Framförallt gäller det att dra kloka slutsatser av de vi stoppar in och sedan agera rätt och gott. Det är många svåra delar på det järnspettet.

  3. Krönikören skriver:

    Det är fascinerande med minnet och hur det fungerar. Lika hemskt är det när det slutar fungera. Det finns så många ”misstag” som inte får glömmas, ändå gör människan om samma ”misstag” igen.

    Svar: Precis så. Semester ger inte så mycket tid över för bloggande och bloggläsande!

  4. Gun skriver:

    ”Det finns en blomma som heter Glömska. Den växer i hjärtan som aldrig lärt känna vad kärlek är” (ett japanskt ordspråk). Glömska och okunskap är farligt, man kan dock inte minnas eller veta allt, inte ens en bråkdel av allt (om man inte är extremt allmänbildad som du då;)), men har man en vilja att minnas, veta och förstå, försöker vara öppensinnad, är medveten om och jobbar med sina fördomar, och stor empatiförmåga så räcker det långt.

    Den där Naken-Janne skulle jag för övrigt gärna glömma, men det är svårt när han bor i min stad och jag ser honom ibland.. Dock alltid påklädd som tur är, haha. 😉

    • peterlarson skriver:

      Ja, tänk om man kunde städa skallen från allt onödigt man har sparat och få lite mer plats för sådant man behöver, eller i alla fall fick lite lättare att hitta det.

  5. Andreas skriver:

    ”men hellre en vänlig muslimsk familj än norska högerextremistiska barnamördare. Eller?”

    Du glömmer att Breiviks familj sade att de hellre hade sett honom självmördad, än en mördare utav andras barn.

    Självmordsbombaren vid drottningatan, hans fru hjälpte honom att sprida sin propagandavideo, han hade barn(som han antagligen uppfostrat), och frun tog inte avstånd.
    Tog familjen till Taimour avstånd? Nej..

    Och för att poängtera skillnaderna,
    mellan invandrare och invandrare:

    En Kinesisk student mördar en annan student.
    Familjen till mördaren beklagar det skedda, och vill ersätta den andra familjen ekonomiskt så mycket som det går, trots deras svåra livssituation.
    Den kinesiska studenten anmäler sig själv till polisen.
    Han fick över 10 år.

    Här är mer om ett fall som låg nära hjärtat till en vän till mig.
    Han är adopterad från mellanöstern men uppfostrad av en svensk familj, samt kände den mördade.

    En etniskt svensk icke-muslimsk svensk flicka mördas av sin pojkvän. Mordet visar sig vara pga mördarens muslimska far(såsom han själv) skulle få reda på att flickan var icke-muslim och att de hade ett förhållande. Han klubbade henne till döds med en trägren i skogen.

    Varken pojkens far, eller han själv har tagit avstånd, inte heller någon i
    familjen har uttryckt ånger för mordet,
    eller velat ersätta föräldrarna.

    Mördaren fick mindre än 2 år ungdomsvård, trots att han just skulle fylla 18.

    Dessa artiklar är lätta att googla, speciellt den om kinesiska studentmordet om du söker på t.ex. PI.

    • peterlarson skriver:

      Svar till Andreas:
      Jag ”glömmer” ingenting när det gäller mördarens familj, jag nämner den inte överhuvud taget. Jag bedömer naturligtvis hans familj precis på samma vis som jag bedömer alla andra, som individer och inte alls nödvändigtvis kollektivt skyldiga till brottet. På samma sätt bedömer jag, tyskar, thailändare, muslimer, kineser, svenskar och inuiter, den som är en bra individ är en bra individ och den som är en skam för mänskligheten är det. Period.

      Jag har heller inte glömt de fruktansvärda hedersbrott som vi ofta hör talas om och inte heller har jag glömt de hundra tusentals svenska hustrumisshandlare och våldtäktsmän som härjar innanför hemmets väggar och inte heller alla de fall där svenska föräldrar misshandlar sina egna barn till döds. Men jag dömer inte alla icke-svenskar som hedersmördare för det och heller inte alla svenskar som hustru- och barnmisshandlare.

      När det gäller det kinesiska fall du tar upp så kan jag, efter att ha levt och arbetat i Kina, garantera dig att det inte heller är generellt ”kinesiskt” att familjer vill ersätta brottsoffer.
      Du gör det klassiska misstaget att dra upp några fall ur brottshistorien och använder var och ett av dessa individuella brott som om dom vore ett generellt beteende hos alla som kommer från samma land, eller samma världsdel som de skyldiga. Det är klassisk kollektiv skuldbeläggande och något vi borde ha lärt oss att inte använda oss av i Sverige 2011.

      Du börjar din kommentar med att citera ur min text där jag skriver att jag hellre umgås med en vänlig muslimsk familj än med en norsk muslim-hatande massmördare av barn och ungdomar.
      Skall jag tolka din kommentar som att du hellre umgås med andra med samma åsikter och attityder som denne norrman än med någon muslim alls?

  6. sozilla skriver:

    Det här var nog det bästa inlägget jag läst på länge, inklusive svaret till Andreas. Fantastiskt.

  7. Svorskan skriver:

    Kan inte annat än hålla med och gillade din mening: ”..hellre en vänlig muslimsk familj än norska högerextremistiska barnamördare”. Uttalandet från Åkesson är avslöjande, att terror-dådet i Norge inte skall bli ”politisk”, han hade helt klart mer än gärna använt det politiskt om det var islamister som stod bakom. Vilken hycklare!

    Dricker du whiskey? 😀

  8. arrami54 skriver:

    Underbart inlägg, värt att minnas och ditt svar till ”Andreas” är också en höjdare! 😉
    Umgås med underbara muslimer, sekulära men helt underbara, umgås med goda kristna vänner och med goda sekulärt kristna vänner o.s.v….men en del åsiktsbärare faller snabbt ut ur bekantskapskretsen…tror du kan gissa vilka!

    Mycket bra skrivet, igen!

  9. Krönikören skriver:

    Svar på din fråga: Ägg och änglar? Eller ja, nej, det blev inget svar, det blev en fråga.

  10. krulli skriver:

    Samme kände riksdagsman (K.E.) uppmanade sina läsare på twitter att gissa på vem/vilka som låg bakom terrorn på Utöya och i Oslo och menade sen på att han inte kommer att kalla de som gissade för islamofober… Detta innan det kröp fram att det var en högerextremisn. Snacka om att bita sig i fingret trots att man vet att det gör ont!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s