Utbildning eller inbillning

Förra veckan började mitt barnbarn och tusentals andra knattar skolan och därmed sin långa och ofta vindlande väg mot att bli framtida självständiga vuxna med tillräckliga kunskaper för att försörja sig själva och bli fullgoda världsmedborgare och en pålitlig bas för vår demokrati. Trots att det är över 40 år sedan jag själv lämnade grundskolan kan jag fortfarande minnas mina första skoldagar som ett första steg ut ur barndomen, in i vuxenvärlden och jag minns mina skolår, dels med viss glädje men även med såväl rädsla som förtvivlan så jag har den största förståelse för att många och då inte bara ”första-klassare”, känner oro inför skolstarten.

En undersökning gjord av anti-mobbningorganisationen Friends bland drygt 1.000 skolbarn visar att 34% känner obehag inför skolstarten. Av dessa var 69% oroliga för prestationskrav och krävande skolarbete, 39% rädda för att bli ensamma eller utanför, 24% stressade av pryl- och kläd-hets, 24% rädda för skitsnack, fula ord och rykten och 11% är rädda för att bli mobbade. Det är alarmerande siffror och skolan och skolmiljön måste göras tryggare så att våra barn inte upplever det som att kunskap enbart kan inhämtas i en miljö dom känner oro och obehag för (DN SvD GP svt HD). Den mobbade kan aldrig hjälpa sig själv utan måste ha hjälp av modiga kamrater, lärare och oss andra vuxna.

Att inte förstå undervisningen är bara en av de saker eleverna oroar sig för.

Inte heller är det bara i grundskolan det finns orosmoment som stör och som inverkar negativt på möjligheten att kunna ägna sig helhjärtat åt att förbättra sina kunskaper. I Stockholm är det en sådan brist på bostäder för studenter att det inte sällan gör det omöjligt att studera här överhuvudtaget och vid förra årets högskolestart var det studenter som tvingades tälta på grund av bristen på bostäder. Inför valet förra året lovade den borgerliga majoriteten i Stockholm att bygga minst 4.100 studentbostäder under de kommande fyra åren. Resultatet hittills är 240 nya studentbostäder. Det får väl i alla fall betraktas som ett katastrofalt lögnaktigt vallöfte.

I veckan gick dessutom bostadsministern Stefan Attefall (Kd) ut och tyckte att studenterna skulle studera någon annanstans än i storstäder eftersom där inte finns bostäder (SvD A DN GP). Med andra ord skulle bostadssituationen styra valet av utbildning och inte tvärt om. I Örebro lär det finnas ganska gott om studentbostäder och där ligger ju Örebro teologiska högskola så enligt Attefall borde de som tänkt bli t.ex. lärare på Lärarhögskolan i Stockholm istället bli präster i Örebro för där finns det bostäder. Nu tillhör ju samme Attefall ett parti som i senaste väljarundersökningen bara hade stöd bland 2,9% av svenska folket. Är jag förvånad?

I bakgrunden bostäder, i förgrunden Stefan Attefall och annan snömos

Men tillbaka till det här med kunskaper. Det är ingen som helst tvekan att jag själv lärde mig en massa saker under min skoltid som jag senare haft nytta av och då räknar jag inte ens med färdigheter som att tungkyssas, dra halsbloss, spotta på ett tufft vis och träffa bollen med det ”riktiga” bollträt när jag spelade brännboll. Sedan dess har jag fått utökade kunskaper och färdigheter inom en massa områden, nu mer från andra människor, från kultur och media, ”trial and error” och annat än regelrätt bänknötande. En hel del av det jag trodde var viktigt att lära sig har visat sig vara helt onödigt för just mig och annat som jag aldrig trodde jag skulle ha nytta av har visat sig vara näst intill essentiellt för hur just mitt liv har blivit.

Jag kan ha viss förståelse för att man måste ha någon form av betyg i grundskolan, även om jag inte tycker det skall ske redan på mellanstadiet, eftersom det är en period när vi är väldigt bräckliga och sköra ändå och då vi förmodligen utvecklas känslomässigt mer än någon annan gång i livet. Att då bli bedömd, graderad och få veta att man ”inte är tillräckligt bra” kan gräva djupa sår i självkänslan som är svåra att reparera. Att barnen redan i 14-15-års åldern helst skall välja ”rätt” gymnasieprogram för sin framtida sysselsättning är också mycket begärt. Hur många av oss arbetar idag med det vi som 14-15-åringar trodde vi skulle göra i framtiden?

”Meh, va fan…jag ville ju bli vägarbetare, inte korrekturläsare”

Kunskaper och färdigheter är två användbara verktyg för att få ett liv vi kan känna oss tillfreds med. Kunskap är också ett av de viktigaste verktygen för utveckling och det är därför de länder i tredje världen som har lyckats bäst med sitt utbildningsväsen också utvecklats mest på andra områden. Att Kina, Japan och länder i Sydostasien, på mindre än 50 år, utvecklats så enormt beror till stor del på att kunskapsnivån bland befolkningen ökat. Indien är på god väg och nästa ”våg” är flera afrikanska länder. Det är viktigt att bistånd ger hjälp till undervisning. Så fort man kan hantera hunger, törst och sjukdomar någorlunda är utbildning det viktigaste att hjälpa fattiga nationer med. Utbildning är en rättighet för alla oavsett inkomst, etnicitet eller kön och att via t.ex. UNICEF stödja detta projekt och liknande är otroligt viktigt.

Det betyder inte att vi, i den rikare delen av samma värld, inte behöver mer kunskap. Det är beklämmande många av oss som slutar att lära oss nya saker när vi slutat skolan. Det finns uppenbarligen ett motstånd från regeringshåll mot att vuxna skall få ökade kunskaper, hur skall man annars tolka nedskärningarna inom vuxenutbildningen och motståndet mot att arbetslösa får utbilda sig med bibehållen ersättning? ”Arbetslinjen” kallas det och är en idé som trummats in i oss svenskar sedan 2006. En av ”arkitekterna” bakom ”arbetslinjen” var Sven-Otto Littorin och han hade själv lite svajig syn på kunskap och utbildning eftersom han tyckte att det var helt okej med en MBA från bluffskolan Fairfax University. Nej, fuskare skall hållas kort och här är ett innovativt sätt från en kinesisk skola:

Fusklappar

Själva ordet ”skola” kommer ursprungligen från grekiskan men där betydde det från början ”ledighet” eller ”vila” och det kan ju verka lätt förvirrande, på samma sätt som att ordet ”gymnasium” kommer från grekiskans ”gymnaso” som betyder ”träna naken”, att det engelska ordet ”semester” avser det vi på svenska kallar ”termin” eller att studielån på swahili heter ”mwanafunzi mkopo” och trots det är lättare att säga än att betala tillbaka. Skolan är inte heller alltid logisk och eftersom livet inte heller är det så är det kanske bara bra. Men nog kan man undra över vilka logiska kullerbyttor som gör att de som är utbildade och snart även legitimerade (DN GP SvD svt) att ha ansvaret för framtidens vuxnas kunskaper får 75.000 kr mindre i lön per månad än kommunalråd i Stockholm, som inte behöver varken utbildning eller legitimation.

Så där funderar jag fram och tillbaka om detta med utbildning, kunskap och att lära för livet. När det handlar om kunskap är det ju sällan platsbrist i hjärnan som är en begränsning och kunskap som vi för ögonblicket inte behöver, är ju inte direkt tung att bära. Inte minst därför är det deprimerande att läsa vissa kommentarer till blogginlägg och tidningsartiklar, kommentarer som utstrålar en sådan brist på baskunskaper inom de områden man har åsikter om. Det har aldrig varit lättare att ta reda på fakta än det är idag och alla som skriver kommentarer och tror och tycker har ju bevisligen tillgång till internet. Dumhet och okunskap är verkligen helt olika saker, men minst en av dessa kan vi själva råda bot på, men det handlar förstås en del om vilja och om inställning:

Illustration: Berglin

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Utbildning eller inbillning

  1. Svorskan skriver:

    Som vanligt när jag läser inlägg hos dig, så stannar min hjärna upp på en vinkling. Du får mig att tappa koncentrationen i och med att du tar upp alla varianter inom ämnet. 😉 Jag är upptagen av att skolan i första hand borde lära ut HUR man hittar den informationen man behöver i olika sammanhang, istället för att fokusera på att man skall plugga fakta som man glömmer lika snabbt som jag lärde det. Jag är också upptagen av att ingen lärare borde för börja en lektion utan att först förklara för elever/studenter VARFÖR de behöver lära just det de skall lära då. Så fort vi har en förståelse för varför, så lär vi tusen gånger lättare och fortare. Särskilt de som inte är så teoretisk lagda tror jag har stor nytta av det.

    Hoppas ditt barnbarn är/blir bland de som trivs i skolan. Skolan kan vara rolig på många sätt (och så vill det alltid vara saker som inte är lika kul), precis som att den kan vara förödande för en som inte trivs.

    • peterlarson skriver:

      Svar:

      Jag håller med fullständigt om att det är superviktigt att lära ut hur man hittar information, ingen kan komma ihåg allt men alla kan hitta det mesta.
      Att förklara varför det är viktigt med viss kunskap är inte lätt när barnen inte mött de kraven ännu, men det är en av lärarnas viktigaste uppgifter att motivera kunskaper.

  2. Krönikören skriver:

    Skolan är så viktig. Kan inte nog betonas, fast självklart är livet en skola i sig. En av de största behållningarna med universitetsstudier var för mig att ifrågasätta. Allt. Och att det (oftast) tilläts och uppmuntrades. Trots ”pedagoger” som undervisade för att de var tvungna till det, inte för att de ville eller ens var lämpade för det.

    Jag tycker att dagens barn är mycket bättre på att ifrågasätta mycket redan som ganska små. De undrar varför de ska lära sig saker och ting, varför ska de skriva si eller så osv. Så det är positivt.

    Betyg eller inte och hur betygsskalan ska se ut – hur mycket ska detta diskuteras och ändras? Jag tycker att nu får vi bestämma ”oss” och hålla fast vid det en längre tid. Att hålla på och ändra hela tiden är mycket förvirrande och även oroande.

  3. krulli skriver:

    240 av 4.100 lovade? Skulle kalla det IG i matte helt klart!

  4. Ping: Bli präst! « skvitts

  5. skvitt skriver:

    Mycket bra inlägg!
    Jag gjorde en grej om detta och slog ett slag för din blogg
    http://skvitts.wordpress.com/2011/09/03/bli-prast/
    och lade till dig i min länksamling!

    Jag kommer att besöka dig fler gånger, var så säker!
    /Skvitt

  6. Ping: Mediarapportering « skvitts

  7. nNick skriver:

    ”Stockholm att bygga minst 4.100 studentbostäder under de kommande fyra åren. Resultatet hittills är 240 nya studentbostäder.”

    Det spelar inget roll så länge man har en överdimensionerat intagning till Stockholms skolor. Staden måste tydligen gå in på skolornas verksamhet på ett helt annat, mer kontrollerade sätt än tidigare så att skolorna slutar pressa det sedan decenniet tillbaka svåra hyreslägenhetslägetssituation.

    Det finns också andra i de här städerna som har ett behov att bo någonstans än unga och studenter. Egentligen är det lättare för de eftersom de har fortfarande möjlighet att bo hemma, vi andra inte har det.

    • peterlarson skriver:

      Svar till nNick:

      Menar du på fullt allvar att, som du skriver, ”det spelar ingen roll” och att det inte skulle påverka bostadssituationen för studerande i Stockholm om det bara byggs 240 studentbostäder istället för utlovade 4.100? Enligt mitt sätt att räkna skulle det betyda att minst 3.860 färre studenter skulle kunna få bostad.
      Att i nödfall kunna bo hos sina föräldrar hjälper ju inte mycket om föräldrarna inte bor i Stockholm eller var nu utbildningen man går finns.

      Däremot håller jag med dig om att högskolorna delvis måste dimensionera intagningen efter de faktiska förhållanden som råder när det gäller bostadssituationen. Men i ett framtidsperspektiv kan vi inte låta bostadssituationen styra vilka utbildningar som skall vara tillgängliga. Vissa utbildningar finns inte på alla platser och om det inte går att utbilda sig inom vissa områden på grund av att det saknas boende så kommer vi i framtiden att få stora brister i den svenska kunskapsreserven.
      Vi har, p.g.a. löne- och kostnadsläget i Sverige, väldigt små möjligheter att konkurrera globalt med tillverkning av produkter, men vi har fortfarande möjligheter att konkurrera med kunskap. Skulle vi däremot bli tvungna att, beroende på t.ex. att det byggs alldeles för få studentbostäder, decimera möjligheterna till högre studier så kommer vi inom mindre än tio år att vara omsprungna av stora delar världen på det området också.

  8. nNick skriver:

    ”Men i ett framtidsperspektiv kan vi inte låta bostadssituationen styra vilka utbildningar som skall vara tillgängliga. ”

    Vi kan inte låta institutioner styra den här staden. Man ska minska antalet startplatser i skolorna för de som kommer utanför Stockholm. Skolorna måste garantera boendet för studenter de tar in. Det samma gäller nya flyktingar. Man måste ha ett ordnat boende för de innan de tas in. Vi Stockholmare 30+ år har tröttnat på läget. Vi behöver också en bostad! en hyreslägenhet. Vi har tröttnat att bi överkörda hela tiden av invandrare och unga och studenter!.

  9. nNick skriver:

    ”Vi har tröttnat att bi överkörda hela tiden av invandrare och unga och studenter!.”

    Jag menar att vi har tröttnat på politiker och andra nyckelpersoner som drivit politiken och tal som gjort att vi blivit överkörda senaste decenniet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s