Resumé

Här är ett sammandrag, i ord och bilder, om lite av vad jag gjort och varit med om så här långt i livet. Platser, personer och händelser som betytt mycket, påverkat och inspirerat mig. Fler bilder och episoder från dessa och andra tillfällen kommer garanterat att dyka upp i mina texter då och då. Jag skriver lite om bilderna här men vill någon veta mer, om en bild eller historien bakom den, är ni naturligtvis välkomna att komma med frågor.

Barndom

Det finns inte så mycket att orda om den. Jag minns inte så mycket eller så har jag kanske förträngt det. Född och uppväxt på olika platser i Göteborg. Jag minns dessa år mest som en tid av flyttande hit och dit till nya platser, nya skolor, nya kamrater och nya antagonister. Min mamma och pappa har naturligtvis påverkat mig på olika sätt, även om dom skilde sig innan jag var stor nog att ens ha en minnesbild av dom tillsammans. Så dom får vara med här.

Med mamma & med pappa (1957) t.h. precis här växte jag upp, i "BD-land"

Med mamma & pappa 1957. T.h. här växte jag upp, i ”Broder Daniel-land”

Ungdom

1960-1970-tal och starka strömmar för det ”nya” och ”alternativa”. ”Peace, Love & Understanding”, ”USA ut ur Vietnam”, musikrörelsen, bo i kollektiv, ”fri kärlek” m.m. Mycket av det där höll jag på med och var rätt ordentligt inblandad i. En hel del av det var bra, i alla fall för mig. Det var naturligtvis också mycket som var blåögt och naivt och ibland till och med helt idiotiskt, men jag tycker fortfarande grundvisionen var finare, bättre och roligare än mycket av de ideal som gäller nu.

Jag var väldigt aktiv och engagerad i olika frågor ända fram till och med kärnkraftsomröstningen 1980. Men efter det totala demokratiska haveri som den innebar har jag inte haft någon lust att engagera mig utom i vissa sakfrågor. Hur som helst, jag flyttade från Göteborg till Stockholm 1979, varför det blev så är lite oklart, men då var jag redan både gift och hade en dotter på väg. Äktenskapet blev väl ingen succé direkt men min dotter blev och är fortfarande den person som betytt mest för mig, så hon ska definitivt vara med här.

Min dotter 1982 och nu

Stockholm

Från det jag kom till Stockholm och fram till 1997 arbetade jag inom bildbyrå-branschen. Jag har arbetat med bilder, framför allt nyhetsbilder, på alla möjliga sätt och på i stort sett alla stora dagstidningar. Jag gjorde visserligen ett uppehåll några år i mitten av 1980-talet när jag istället bodde i Grekiska övärlden. Det mesta av åren i Stockholm minns jag som en tillvaro delad mellan tidningshusen vid Västerbroplan för jobb och Södermalm, då i synnerhet områdena runt Hornstull och Östgötagatan, för fritid och nöjen.

Jobb-boende-fritid

Grekland

Under åren 1984-1986 bodde jag i perioder dels i England och dels i grekiska övärlden. Jag trivdes inte i England men Naxos och Sifnos är två av mina absoluta favoritplatser än idag. Trots att jag på senare år alltför sällan har återvänt till Grekland har det landskapet med sitt speciella ljus, sina speciella dofter och färger och sin alldeles speciella magi blivit en kärlek som inte minskat med åren. Grekiska övärlden kan mycket väl vara min favoritplats. Jag har rest tillbaka till öarna många gånger, men allt för sällan.

Både Naxos och Sifnos var naturligtvis annorlunda i mitten av 1980-talet jämfört med idag, men det är öar som ändrats förvånansvärt lite (förutom prismässigt). Naxos med sin vackra centralort, sin härliga grönska, sina berg och sina ändlösa stränder är fortfarande en fantastisk ö och ”Flisvos Sports Club” med sitt ”beach-café” och sin härliga personal är fortfarande, precis som när jag bodde där, en soft och supercool plats vare sig man är windsurfing-entusiast eller inte och Sifnos är fortfarande en underbar liten pärla i den grekiska övärlden. Sifnos har faktiskt allt, men kanske inte jätte-mycket av varje. Förutom skönheten då, vackrare plats finns nästan inte.

Naxos

Naxos stad

Byn Apiranthos på Naxos

Strand på västra Naxos

Sifnos

Kamares, Sifnos vackra hamnstad

Byarna på Sifnos är underbart vackra

En av Sifnos små fantastiska stränder

Thailand

Jag trivdes bra med att arbeta med bilder men runt 1995 började längtan efter något annat att göra och andra platser bli allt starkare och jag bestämde mig för att börja arbeta med det som var min hobby, sportdykning. Jag blev dykinstruktör i början av 1990-talet och efter att arbetat som det på semestrar och fritid tog jag  vinter 1996-1997 mitt pick och pack och åkte till Phuket i Thailand för att på heltid lära andra att dyka. Jag tillbringade vinterhalvåret i Thailand med att lära folk att dyka och sommarhalvåret i Sverige med samma sak. I Sverige jobbade jag på det nu insomnade dyk-centret ”Reference Divers” och det var den bästa arbetsplats jag kunde haft i Sverige.

I princip från 1993 och till 2000 med ett avbrott 1998-1999, då jag var på Maldiverna, var jag i Thailand på vintrarna och levde på att arbeta med dykning. Det var en fantastisk tid med mycket jobb och sol och med små inkomster och vardagsproblem. Det finns mycket minnen och historier från den här tiden och det kommer säkert att dyka upp små minnesvärda historier från den tiden på bloggen. Phuket har genomgått en total förändring sedan jag kom dit första gången 1989. Framför allt har turismen ändrats från att då varit nästan bara ”backpackers” till att nu vara mest familjer och äldre. Det är fortfarande fantastiskt vackert men inte alls som när det, enligt mig, var som bäst i mitten av 1990-talet.

Phukets fantastiska stränder Kata Noi, Kata Yai och Karon

Kata beach var min arbetsplats under de här åren

Typiska hus i Phuket

En ung Peter med nyutexaminerade dykare 1996, hmm…

Maldiverna

Efter att ha arbetat  i Thailand i 5-6 år ville jag prova på något annat och jag fick möjligheten att 1998-1999 arbeta  för ProDivers på ön Kuredu på Maldiverna. ProDivers är utan tvekan det mest professionella dykcenter jag satt mina simfötter på och Maldiverna är ju det ultimata paradiset om man tycker om vita stränder, absolut kristallklart vatten och bra tropisk dykning. Jag lärde mig oerhört mycket av mina kollegor där och om det är något jag ångrar mycket är det att jag inte stannade och arbetade där lite längre. Men jag fick ett väldigt bra erbjudande om arbete i Thailand år 2000, ett erbjudande som visade sig vara lika mycket värt som luften man förlorar när regulatorn friflödar. Men det lägger vi till historien. Tiden på Maldiverna var i alla fall helt fantastiskt med de bästa tropiska dykförhållanden jag kan föreställa mig. Då har jag ändå en hel del att jämföra med.

Kuredu

Beach med stort B

”Huvudgatan” på Kuredu

Kuredu ProDivers

Mitt hem på Kuredu 1998-1999

Dyk-staffen, Kuredu (1998-1999)

Kollegor på Kuredu (….nämnde jag ordet ”paradis”?)

Kina/Tibet

Efter diverse turer tillbaka till Thailand som, av olika orsaker, aldrig riktigt blev som tidigare och en sejour tillbaka till Sverige och arbete med bilder i media igen. Fick jag chansen att prova på något helt nytt och ungefär så annorlunda som det bara kan vara. Tillsammans med en vän drog jag igång en bar i Zhongdian i de tibetanska delarna av Kina. Zhongdian är huvudort i den autonoma tibetanska prefekturen Deqin i den kinesiska provinsen Yunnan. Yunnan som är en jättevacker provins gränsar i söder mot Laos och där är landskapet väldigt likt det i norra Thailand. I norr gränsar Yunnan mot Tibet och det var här, i en liten stad på 3.600 meters höjd jag och min vän ägde och drev en bar som vi inrett i ett gammalt traditionellt tibetanskt hus. Ett trevåningshus, byggt av lera och jak-spillning där bottenplanet varit bostad för grisar och kreatur medan andra våningen var bostad för folk. Hela undervåningen revs ur och sedan byggde vi en bar helt efter egna huvuden. Det var min vän och kollega som stod för det mesta av designen.

Hela området var på väg att utvecklas stort med inriktning på turism, framför allt trekking-turism. Men det fanns väldigt få samlingspunkter som inriktade sig på västerländska och ”väst-orienterade” inhemska turister. Ställen där man inte bara serverade   lokalt öl och lokal sprit utan med ett stort utbud av både inhemsk och importerade drycker och där man kunde lyssna på bra musik (med våra öron mätt). Jag stannade där i över ett år och det blev det absolut konstigaste jag gjort men också en helt otrolig utmaning som har gett mig många minnen.

I princip ingen i Zhongdian pratar något annat än mandarin eller tibetanska och vi fick fler inhemska och färre ”utländska” gäster än vi hade räknat med så det var inte många jag kunde kommunicera så mycket med, men jag lärde mig oerhört mycket under det år jag var där och hade jag bara kunnat få mitt arbetstillstånd förnyat hade jag nog  återvänt dit, eller någon annanstans i Yunnan, igen. Idag är baren avvecklad och huset rivet. Här kommer ett litet collage av bilder från den tiden. Överst tre bilder från Zhongdian och under lite interiörer och exteriörer från baren. Collaget är precis som de flesta bilderna på hela bloggen ”klickbara” så ni kan se dom större.


Här ett kort videoklipp som visar lite av hur det ser ut i Zhongdian/Shangri-la och omgivningarna:


Antarktis

Ja vart skulle man nu vända sig för att få uppleva om möjligt ännu mer annorlunda miljöer. Frågan fick sitt naturliga svar när jag blev erbjuden arbete som dykguide i Antarktis. Vad många kanske inte känner till är att det är fullt möjligt, om än oskäligt kostsamt, att resa som turist till Antarktis. Det finns många operatörer som anordnar ”kryssningar” från Ushuaia, längst ner på sydspetsen av Argentina och via Drake-passagen till den antarktiska halvön. Det finns som sagt många operatörer i området, alltför många och några är mindre seriösa än andra. Fartygen åker runt i den antarktiska ”skärgården” och man får tillfälle att gå iland på en massa ställen och uppleva miljöer och djurliv som absolut inte finns någon annanstans.

Vissa operatörer erbjuder även resor med möjlighet till olika aktiviteter, det kan t.ex. vara kajakpaddling, isklättring och det kan vara dykning. Jag har sedan 2006 arbetat som dykguide i området flera resor både för Quark Expeditions och Oceanwide Expeditions, två av de verkligt seriösa operatörerna. Det är en upplevelse som inte liknar något annat jag gjort. Jag trodde jag avskydde is och kyla men efter att ha varit i Antarktis vill jag bara tillbaka. Här kommer lite blandade bilder från mina resor i Antarktis 2006-2009.

Från fartyget gör man utflykter i zodiacs

Landskapet i Antarktis är varierat

Djurlivet minst lika varierat. Fotot överst av Jeff Bozanic

Arbete med dykning i Antarktis liknar inget annat. Foto överst: Jeff Bozanic

Klicka här för en video från en av de många dykresor till Antarktis som jag guidat (mars 2010)


21 kommentarer till Resumé

  1. Elisabet skriver:

    Blogg från ett påhittat paradis? Låter som en god idé med tanke på de minst sagt labila prognoserna för sommarvädret.. Och är det bara jag, eller låter inte löpsedlarnas väderprognoser nuförtiden som en patient nyss inkommen till ”Stormen” där endast Stesolid och bälte hjälper (?) Hursom, fin blogg och grattis i efterskott, till både den och födelsedan´!

    /E

  2. Alexandra skriver:

    Actionman! Grym blogg.

  3. vännen Inger skriver:

    Oj vad spännande liv du levt o lever. Spänningen i mitt liv består av precis detta att ta del av andras rapporter om hur det kan vara o är.
    Jag har snabbläst nu men kommer tillbaka och läser grundligare. Kram till dej från mej

  4. elina skriver:

    Livet är de dagar som gick förbi när man tänkte på annat, stämmer inte på dig. Häftigt!

  5. Camilla skriver:

    Tack för att du hittade oss, vilka grymmegrymma bilder! Påhittat paradis? Högst verkligt, tycks det mig…¨
    Vi kommer definitivt titta in fler gånger.

  6. Hemimamma skriver:

    Fantastiska bilder!! Vilket intressant liv du har haft och förhoppningsvis får fortsätta ha…

    Hemikramar!!

  7. Ruth i Virginia skriver:

    Otroligt intressant och roligt att läsa om ditt liv. Antar att du är i toppform fysiskt sett med din bakgrund som dykare. (hur gick det med din skolgång med allt resande?)

    Jag tog realen 1945, när WWII slutade. Fanns inte många möjligheter till resor då. Men 1950 skulle jag få ett job i Teheran. Sen gjorde Mossadegh en coup. Shahen åkte ut och jag fick inte resa till Iran (TACK OCH LOV). Så då kom USA; jobbade mej tvärs över. Sista stoppunkten var San Francisco och kan du tänka dej – där jag fann min själsfrände och blev kvar. Kom inte tillbaka till Sverige på nästan 9 år. Bodde i Palo Alto 20 år, 1 1/2 års mellanlandning i Alaska innan vi kom till Washington-området.

    1979 fick min man (geolog) förfrågan om han ville ta ett jobb i Indonesia. Ja! Vi blev boende i Bandung on Java i 2 1/2 år. En underbar tid – jättetrivdes!

    Dina bilder från Grekland är fantastiska. Har aldrig varit dit, men det är inte försent än. Min 84-åriga väninna kom just tillbaka därifrån, så vem vet.

    • peterlarson skriver:

      Svar till ”Ruth i Virginia”:
      Tack för din kommentar här på min sida, det var väldigt roligt att få några rader från dig och från Virginia. Det värmde verkligen mitt hjärta!

  8. Thomas Olausson skriver:

    Vi tyckte att du var värd ett bloggpris. Ett sådant som bloggare ger varandra och sänder vidare till andra inspirerande kolleger.

    http://vanligtvis.se/bloggning/bloggpris

    Ja, jag vet, det blev rätt arbetsamt att komma på sju andra bloggar att skicka vidare till, men det ser vi som frivilligt. Det viktigaste är att vi tycker du och din blogg är värd priset.

  9. J Walden skriver:

    Tyckte först att det var en allvetare besserwisser ”dendära” Larsson. Upptäckte sen en intressant ”life story” och bestämde mig att
    a) inte såga (än iaf…;-)
    samt
    b) återkomma.

    mvh / fabrikören

  10. Hello!
    Underbart att se dig!!! och att jag finns med på din sida:-)
    /Krissy

  11. Minghetti skriver:

    Hej Peter
    Jag tror just att jag hittade en ny favoritläsning! Jag stannar nog här ett tag…
    /Magnus

  12. Ylva skriver:

    Nya inlägg via epost, toppen!

  13. Kerstin Wilton skriver:

    Hej
    Hittade din blogg för någon dag sedan och har lagt upp den som en favorit som jag ofta kommer att återvända till. Jag har plöjt runt på Internet ang. Årsta Holmar och det var då jag hittade dig. Jag har just lagt ut en protestlista och föreställer mig att du är intresserad. Eftersom jag inte hittar någon emailadress till dig så sänder jag länken så här: http://www.skrivunder.com/nej_till_broforbindelse_till_arsta_holmar

    • peterlarson skriver:

      Svar till Kerstin:
      Kul att du hittade något på min sida som du fick ut något av.
      Jag är helt för att djur och växter har företräde till naturen så jag har skrivit på

  14. Kicki skriver:

    Hej Peter,

    Det här är ju inte klokt… Satt bara och googlade på bilder från Kuredu då det är nästa tänkta ”större” resmål. Klickar på en bild och hamnar på din sida… Blir nyfiken och börjar läsa. Vartefter jag läser börjar tankarna vandra till min dyklärare som fick proppa mina fickor fulla vid uppdyket i Björkvik (15-16 år sedan) för att jag inte skulle flyta upp som en kork hela tiden… Tyckte att jag kände igen hans bakrund i din ”historia” och funderade på vad DEN Peter gör nuförtiden… Så plötsligt står det ”Reference Divers” och längre ner finns en gammal bild på dig. Det var ju DU som ”skällde på mig” under vattnet för att du trodde att jag latjade när jag förtvivlat bara försökte hålla mig KVAR på botten enl. instruktionen vi fått, hahaha… 😀

    …och av allt som finns på hela webben så hamnar jag på just din sida av en ren slump 15-16 år senare… En fantastisk sida för övrigt! Vilken härlig livsskildring. Fantastiska bilder!

    Och ja, självklart tänker jag fortsätta följa bloggen. God fortsättning på 2013!

    Mvh-Kicki

    • Peter Larson skriver:

      Hej Kicki,
      Kul att få ett par rader från dig. Det gick ju riktigt bra till slut med ditt dykcertifikat då i Björkvik på våren för 16 år sedan och om det blir nu Kuredu så kommer du att få ojämförligt större dykupplevelse än den gången. Kuredu har förändrats sedan jag var där för 14-15 år sedan men lova din ”gamle dyklärare” att dyka lugnt, fokuserat och säkert så har du en fantastisk upplevelse framför dig, både över och under vattenytan 🙂

  15. SYNNÖVE skriver:

    Hej eller ni hao
    kul att läsa att fler har haft positiva erfarenhet av jim eller (jinche) i Dali, var där första gången 1988 och har många goa och härliga minnen från den tiden. Som fler råkade jag hamna på denna sida och läste med stort intresse om dina Kina upplevelser. Dali med omnejd är en av de bästa platserna i Kina. kommer att titta in på denna sida för att se fler intressanta upplevelser.
    /SISSI

    • Peter Larson skriver:

      Hej Synnöve,
      Min tid i KIna/Tibet och kanske framföra allt min tid i Dali är absolut en av de upplevelser som jag kommer att minnas hela mitt liv. Därmed också (förhoppningsvis) en av de upplevelser jag kommer att värdera högst när mitt liv består av mer ”då” än ”snart”. Jag är oändligt tacksam över att ha fått chansen och haft möjligheten att uppleva det jag har fått vara med om i livet. Förhoppningsvis kommer summeringen av mitt liv att bli båttre än om jag inte varit med om så mycket.
      Det finns ett citat som jag tycker mycket om, det lär vara sagt av Sōichirō Honda och lyder: ”The value of life can be measured by how many times your soul has been deeply stirred”
      Min tid i KIna rörde verkligen om i min själ

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s